Fru talman! Det är bra att majoriteten tog till sig oppositionens synpunkter och skärpte skrivningen, framför allt när det gäller de synpunkter vi framförde om att på ett tydligare sätt lyfta fram kollektivtrafikens betydelse för att uppnå hållbara framtida transporter. Vi är glada för att den justeringen och några till gjordes.
Tyvärr fick vi inte ett enigt utskott. Vi lyckades inte få majoriteten att lyssna fullt ut. Det var inte helt förvånande. Efter ett visst vacklande och en viss ajournering och fundering kom man fram till att man inte kunde tänka sig att ändra i följande mycket olyckliga formulering på s. 15 i utlåtandet: "Utskottets grundläggande inställning är att det inte är trafiken som sådan som bör begränsas utan dess negativa effekter i form av t.ex. skador på miljö och hälsa samt trängsel."
Det låter sig ju enkelt sägas, men frågan är: Hur ska det gå till? Vi tycker nog att majoriteten, regeringspartierna och EU-kommissionen är svaret skyldiga. Det finns nämligen en massa negativa saker i världen, och det skulle bli väldigt absurt att säga att det inte är något större fel på krig utan att det är de negativa konsekvenserna man vill ändra på. Det finns väl ett visst samband där? Kärnkraftsfrågan är en annan sådan sak. Man kan säga att det inte är några problem med kärnkraft utan med de negativa konsekvenserna.
Man har alltså inte lyckats prestera en trovärdig argumentering. Det blir ihåligt att säga på det sättet. Man låtsas att det inte finns några problem i sig, och man försöker göra skillnad på de två sakerna. Det tyder på att de tre regeringspartierna inte förstår eller tar till sig det man kan se om man tittar på offentlig statistik, nämligen det faktum att det fortfarande är trafiken och transportsektorn som är det stora problembarnet när det gäller möjligheterna att uppnå fastställda klimatmål. Det går så att säga delvis i fel riktning, inte i rätt riktning som det har gjort i andra sektorer.
EU-kommissionens meddelande och regeringspartierna uttrycker dessutom - som vanligt, skulle jag vilja säga - en stor tilltro till att tekniska landvinningar ska lösa det mesta av eventuella problem i transportsektorn. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, skriver däremot så här i sitt remissyttrande: "Överhuvudtaget andas meddelandet en hög grad av optimism vad gäller teknikutvecklingens möjligheter att medverka till en väsentligt förbättrad måluppfyllelse. Enligt VTI:s bedömning är det inte rimligt att förvänta sig så stora konsekvenser av teknikutvecklingen inom den tidsperiod, ca 10 år, som är relevant i sammanhanget."
Menar regeringssidan att VTI:s bedömning är felaktig? Och vad bygger i så fall det ställningstagandet på?
Vägverket skriver följande i sitt remissvar: ". så finns det inte några innovationer inom synhåll som på ett avgörande sätt skulle kunna lösa transportsystemets miljöproblem." Vidare skriver de: "Vägverket har för sin del dragit slutsatsen att biltrafiken långsiktigt måste minska."
Menar regeringssidan att Vägverket har fel, och vad bygger i så fall det ställningstagandet på?
Vägverket fortsätter: "Alla studier som Vägverket har tagit del av visar emellertid på att transportvolymerna inte kan fortsätta att växa om klimatmålen ska nås. Vägverket ifrågasätter om trafikens miljöproblem kan lösas enbart med teknisk utveckling."
Återigen: På vilket sätt anser ni att Vägverket har fel, och vad grundar ni det på?
Fru talman! Utöver attityden att alla problem - hipp, hipp, hurra - kan lösas med tekniska landvinningar är också en annan sak påfallande när det gäller den nuvarande regeringen. Den tror nämligen, eller har en absolut övertygelse om, att avreglering och liberalisering löser alla problem - tillsammans med skattesänkningar, skulle man kunna tillägga.
Om man tittar på transportsektorn ser man att samma mantra förekommer där: Man ska avreglera på diverse sätt. Då kan det vara intressant att hänvisa till vad en annan myndighet säger, nämligen Sika, Statens institut för kommunikationsanalys. De skriver: "Det saknas, såvitt Sika känner till, belägg för att liberaliserade transportmarknader generellt har bättre tillgänglighet, större punktlighet, säkrare eller miljövänligare transporter."
Menar regeringen att även Sika har fel? Om svaret är ja, var finns belägget för de ståndpunkterna?
Om man nu inte tror på vad Sika, Vägverket, VTI och andra säger i de här avgörande frågorna vore det bra om man i den fortsatta diskussionen på något vis kunde hänvisa till vad det är man har som underbygger argumentationen att trafiken inte är ett problem i sig.
Vi från oppositionens sida säger i stället i slutet på vår reservation: "Trafik är inget självändamål. Trafiken måste således organiseras så att den fyller medborgarnas och näringslivets behov, samtidigt som detta underordnas samhällsmålen om klimatanpassning, trafiksäkerhet m.m."
Jag hoppas att jag i dag kan få ett svar på frågan vad ni egentligen menar med den, milt uttryckt, något lättsinniga formuleringen att trafiken i sig inte är något problem utan bara de negativa konsekvenserna av den. Kan ni försöka reda ut hur ni ser på en framtid där man löser de problem som trafiken skapar? Och kan ni noggrant förklara skillnaden mellan någonting i sig och dess konsekvenser? Det skulle vara mycket intressant.
Jag vill också säga att jag helt ställer mig bakom den föredragning som min företrädare i talarstolen, Mejern Larsson, gjorde om att det är viktigt att säkerställa vettiga villkor även på transportmarknaden.
Jag avslutar med att yrka bifall till vår reservation.
(Applåder)
I detta anförande instämde Karin Svensson Smith (mp).