Fru talman! Miljöfrågorna och klimatförändringar är ödesfrågor för Sverige, EU och världen. Men miljöutmaningarna är också möjligheter. Miljöutmaningarna kan användas som en hävstång för vår ekonomi och vårt samhälles utveckling. Inom Centerpartiet talar vi gärna om möjligheterna som ligger i det vi kallar en ekoeffektiv ekonomi.
Sverige som ordförandeland i EU driver nu på för att i Köpenhamn i december lyckas ro i land ett ambitiöst och omfattande avtal som förhindrar att den globala uppvärmningen når farliga nivåer, det vill säga mer än de av forskarna prognostiserade två grader Celsius över den förindustriella temperaturnivån. För att taket inte ska överskridas måste industriländerna minska sina utsläpp av växthusgaser med åtminstone 25 procent fram till 2020. Utvecklingsländerna måste begränsa sina snabbt ökande utsläpp till mellan 15 och 30 procent under de nivåer som man kommer att nå 2020 om inga åtgärder vidtas.
Det är i det här sammanhanget som transportpolitiken är en nyckelfråga. Transportsektorn, huvudsakligen vägfordon, orsakar ca 30 procent av EU:s utsläpp av koldioxid som är den viktigaste växthusgasen.
Om EU ska klara av att leva upp till höga ambitioner om att minska utsläppen med åtminstone 20 procent men helst 30 procent på tio år måste vi gå från ord till handling och vidta verkningsfulla åtgärder för att få ned utsläppen. Jag är övertygad om att vi är ense om detta över alla partigränser här i riksdagen, även om det finns en reservation från den rödgröna oppositionen i det här ärendet. Vi måste förbättra bränsleeffektiviteten. Vi måste fasa in alternativa bränslen och elbilar. Vi måste sätta allt lägre gränser för bilarnas koldioxidutsläpp. Vi måste främja tågtrafik och sjöfart. Vi måste kanske till och med fundera på om alla transporter verkligen är nödvändiga.
Däremot tycker jag nog att Peter Pedersen går väl långt när han jämför trafik generellt med krig och kärnkraft. I utskottet använde jag uttrycket att trafik inte är något självändamål. Jag ser att ni lånade det i er reservation, men att göra den jämförelsen tycker jag är väldigt drastiskt.
Också i reservationen i det här utlåtandet framhålls att man i stora delar är överens med oss allianspartier. Ibland är det verkligen små marginaler om det ska bli ett helt enigt betänkande eller utlåtande från utskottet eller om man ska markera avvikande mening på någon punkt. Det känns igen från tiden när vi som i dag utgör majoritet satt i opposition under den förra mandatperioden.
Bakgrunden är det enkla faktum att transportsektorn är det stora problemet när det gäller miljö- och klimatpåverkan. Dagens transportmönster, dagens transportökningar och utsläpp är ohållbara. Därför är det så oerhört viktigt att den nya vitboken blir ett kraftfullt verktyg i arbetet med att miljöanpassa och klimatsäkra transportsektorn.
Fru talman! Som Karin mycket riktigt påpekade är det nu åtta år sedan EU-kommissionen lade fram sin vitbok
Time to decide
eller
Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010. Vägval inför framtiden.
Det var i september 2001.
Det nu framlagda meddelandet
Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem
är en fortsättning på detta arbete. Detta meddelande avser tillsammans med de synpunkter som framkommer att utgöra viktiga utgångspunkter för den nya vitbok om transporter som kommissionen planerar att lägga fram under 2010 och som ska omfatta tiden fram till 2020.
Därför lägger trafikutskottet i det här utlåtandet stor vikt vid miljö- och klimatrelaterade frågor. Jag förstår inte hur Lars Mejern kan komma med sådana grova anklagelser som att vi bara pratar och att vi inte lägger någon tyngd vid några verktyg i detta. Hela utskottets utlåtande handlar just om miljö- och klimatrelaterade frågor. Bland annat framhåller vi att infrastrukturen, såväl den befintliga som den planerade, ska vara miljöanpassad och klimatsäkrad inför riskerna som följer av klimatförändringarna.
Därutöver betonar vi vikten av att åstadkomma ett mer enhetligt, effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem i Europa och att satsningar på teknisk utveckling är ett viktigt medel för att minska koldioxidutsläppen.
Vi talar ofta om att järnvägstrafiken måste få en renässans i ett miljöanpassat transportsystem. Det är långt ifrån acceptabelt att genomsnittshastigheten för godståg i EU är mellan 15 och 20 kilometer i timmen - fortfarande, denna dag 2009. Järnvägstransporterna måste bli snabbare och tjänsterna förbättras om järnvägen ska kunna dra till sig godstrafik från våra vägar.
Som påpekas av Sika i deras analys av EU:s transportpolitik har utvecklingen av transportnäten under lång tid varit ett rent nationellt intresse, och det har resulterat i att de gränsöverskridande förbindelserna varit få. EU har därför en given uppgift att främja ett sammanhållet europeiskt nät för både godstransporter och persontransporter. Här har de så kallade TEN-T-projekten en nyckelroll. Ett sammanhållet transportsystem förutsätter en harmonisering i ett ramverk som innehåller klara regler och klara förutsättningar.
Det finns också en tradition inom EU med systematiska uppföljningar av projekt. Detta område kan EU utveckla ytterligare genom att arbeta med nyckeltal och indikatorer för att följa upp det hela och styra utvecklingen i önskvärd riktning.
Fru talman! Det finns goda förutsättningar för och höga förväntningar på att EU nu ska gå från ord till handling för att åstadkomma ett hållbart transportsystem. I det här utlåtandet tillstyrker utskottet det som kommissionen anför om vikten av ett transportslagsövergripande synsätt vid infrastrukturplanering. Jag tror att det är exakt de ord vår egen regering använder i de här sammanhangen. En integrering fullt ut av transportslagen och transportnäten är angelägen.
Likaså bejakar utskottet vad som anförs om knutpunkter och intermodala plattformar för optimering av passagerar- och godstrafiken. Utskottet finner det också motiverat med ett effektivare infrastrukturutnyttjande, till exempel genom smarta prioriteringsregler eller särskilda godstransportkorridorer. Särskilt förespråkar utskottet så kallade gröna korridorer som ett sätt att begränsa trafikens negativa miljöeffekter och minska trängseln samtidigt som konkurrenskraften kan öka.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.