Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret
på min interpellation.
Det råder uppenbarligen en samsyn oss emellan
vad gäller såväl alkoholskatterna som Systembolagets
betydelse som instrument för att begränsa alkohol-
skadorna. Jag vill också understryka att min utgångs-
punkt i sakfrågan är ett folkhälsoperspektiv och inte
skattesänkningarna som sådana.
De förhållandevis höga svenska alkoholskatterna
har länge haft det viktiga syftet att generera återhåll-
samhet i alkoholförbrukning, en funktion som nu är
starkt undergrävd på grund av de alternativa diffusa
spritmarknader som vuxit kraftigt under senare år.
Dessa marknader håller öppet dygnet runt och har
med största sannolikhet betydligt fler leveransställen
än det sammanlagda antalet systembutiker och utläm-
ningsställen för systembolagsvaror. Den billiga, lätt-
tillgängliga, ofta kvalitativt undermåliga spriten ten-
derar att bli en allt svårare och alltmer illojal konkur-
rent till Systembolaget.
Priskänsligheten gör att många, framför allt ung-
domar och andra mindre köpstarka grupper, miss-
brukar och utsätter sig för allt större risker.
Vad kommer den expanderande och okontrollera-
de spritförbrukningen att kosta i människors hälsa?
Det är en fråga som vi med allt större allvar måste
ställa oss.
"En vanlig dag i Smuggelsverige. Varje dag
smugglas tusentals liter sprit i utflyktsbussar. Tio
miljoner borde ha kommit staten tillgodo mellan
oktober och januari men bussresenärerna betalade
bara 158.000 kronor."
Detta var bara en av ett stort urval tidningsrubri-
ker på samma tema från skånska dagstidningar de
senaste två åren. Jag väckte tillsammans med min
kollega Anders Karlsson, Landskrona, en motion i
riksdagen under den allmänna motionstiden med
förslag om skärpta skatterättsliga sanktioner på
punktskatteområdet. Ett av de skarpa förslagen är att
de bussbolag som arrangerar spritinköpsresor mellan
t.ex. Sverige och Tyskland ska betraktas som skatt-
skyldiga för den del av varorna som vid kontroll
påträffas utan ägare.
Stora delar av motionens innehåll och merparten
av de skarpa förslagen återfinns i populariserad form i
en debattartikel signerad av en riksdagskollega, Sys-
tembolagets vd m.fl. i Aftonbladet den 17 april. Åter-
bruk kan uppenbarligen ta sig många former i dessa
miljötider.
Låt mig för tydlighetens skull understryka att det
varken är skattesänkningar eller särskilda åtgärder i
form av sanktioner av olika slag som var för sig löser
problemet med alkoholpolitiken och distributionen. I
stället är det en kombination av åtgärder som är avgö-
rande för resultaten. Jag ser inte skattesänkning på
alkohol som någon patentlösning men som en inte
oväsentlig delåtgärd för att styra om till mer kontrol-
lerbar alkoholkonsumtion.
Finansministern säger i sitt interpellationssvar "att
vi måste hitta en rimlig anpassning av svensk alko-
hollagstiftning och svenska alkoholskatter till det som
händer i vår omvärld". Detta vill jag gärna tolka så att
skattesänkningar inte kan uteslutas om länder som
Danmark m.fl. genomför de skattesänkningar som
man aviserat. Jag skulle gärna vilja ha ett svar på den
frågan.