Fru talman! Jag uppfattade det så att Elver Jons-
son negligerade de stora pris- och konkurrensskillna-
der som finns på alkohol i Europa. Sveriges skatt på
40-procentig sprit är 200 kr per liter. Motsvarande
skatt i Danmark är ca 130 kr, vilket man överväger att
halvera före år 2004. Den tyska skatten uppgår till
knappt 50 kr. EU:s minimiskatt för sprit är drygt
20 kr per liter. Av alla EU-länder är det bara Sverige,
Finland, Danmark, England och Irland som har en
spritskatt på över 100 kr per liter på 40-procentig
sprit. Jag tycker att man ska ta dessa förhållanden
med visst allvar.
Vi torde alla vara överens om att den oregistrera-
de spriten sätter människors hälsa på spel och ute-
lämnar samhällets kontroll. Konsekvenserna av en
jättelik svart marknad måste sättas in i ett hälsopers-
pektiv. I Estland avled i höstas ett sextiotal personer
av illegal sprit de köpt. Det visade sig vara träsprit.
Därtill fick många men för livet. Vi måste med kraft-
fulla och effektiva medel göra allt för att undanröja
en valsituation där människor måste välja mellan det
trygga alternativet, Systembolaget, och det otrygga
alternativet, gatan.
Det blir förvisso allt svårare att konkurrera med
svartspriten, eftersom den hunnit etablera sig. Men
skillnaden gentemot det trygga alternativet, System-
bolaget, måste åtminstone bli mindre priskänslig om
vi vill upprätthålla en sund och ansvarsfull alkohol-
politik.
Av tullen gjorda beslag liksom andra observatio-
ner visar att den smugglade spriten ofta är av dålig
kvalitet och i vissa fall rent hälsovådlig. Varaktiga
alkoholskador riskerar att tränga ned i allt yngre ål-
dersgrupper samtidigt som sambandet mellan alko-
holkonsumtion och våld tenderar att öka. Vi kan på
ganska säkra grunder anta att den illegala alkohol-
handeln kommer att öka ytterligare. Statens skattein-
täkter minskar, vilket regeringen också uppenbarligen
räknar med. Denna förskjutning av inköp från synlig
till osynlig sprit kommer att slå hårt mot Systembola-
get och folkhälsan. Det är riktigt att vi den senaste
månaden - ett mycket kort tidsperspektiv - har en
ökning av den legala spritförsäljningen, men tittar vi
på det första kvartalet, januari-mars, som vi har sta-
tistik på, så är minskningen 2,3 %.
Om Finansdepartementets kalkyl över minskade
intäkter för alkoholskatten är ett framtidsscenario
kommer Systembolaget att sälja bara en av fyra eller
fem flaskor sprit inom en överskådlig framtid. Vi
svenskar riskerar då inte bara att stå utan spritmono-
pol, utan vi kommer under sådana omständigheter
också att ha förlorat ett av våra viktigaste alkoholpo-
litiska instrument. Det kan väl knappast vara alkohol-
politiskt acceptabelt att en allt större del av markna-
den för alkoholdrycker flyttas från Systembolaget till
diffusa källor som smuggling, hemtillverkning och
privatinförsel. Bara i nordvästra Skåne rapporterades
nyligen att det torde finnas minst 500 adresser som
man kan vända sig till för att få tag på sprit dygnet
runt.
Finansdepartementet beräknade i fjol att få in
4,9 miljarder i skatteintäkter på spriten. År 2004 för-
väntas denna inkomstkälla ha sjunkit till endast
2,9 miljarder kronor. Inräknat förlorade momsintäkter
skulle detta betyda hela 3 miljarder mindre till stats-
kassan. Jag vill fråga finansministern om detta enbart
är ett uttryck för konkurrens från ökad införsel, eller
om även en skattesänkning möjligen är inkalkylerad i
inkomstbortfallet.