Fru talman! Det är sant som här är sagt att betän-
kandet innehåller flera ärenden. Men de är väl alla ett
uttryck för en strävan att - kanske utifrån olika ut-
gångspunkter - förstärka det demokratiska systemet.
Nu är det emellertid så som utskottet anför, nämligen
att det finns utredningar som antingen bereds i Rege-
ringskansliet eller som nyss tillsatts. De skall på ett
ganska brett sätt ta upp dessa frågor.
T.ex. är frågan som Anders Johnson diskuterade
en av de punkter som skall penetreras av den breda
demokratiutredning som relativt nyligen tillsatts.
Utredningen skall ta fram material för oss i framtiden.
Likadant är det med frågan om det kommunala själv-
styret. En utredning har gjorts som nu bereds i Rege-
ringskansliet. Vi väntar med spänning på vad som
kommer ut av denna utredning, och vi kommer att få
behandla dessa saker mer. Därför har jag på dessa
punkter kunnat ansluta mig till utskottsmajoritetens
skrivningar. Jag vet att vi får tillfälle till fördjupade
samtal i dessa stycken framöver.
Vad gäller kommunernas makt och självstyre kon-
centrerar sig moderaterna på vissa beslut, fattade på
statlig nivå, som de inte gillar. Men moderaterna vill
också minska kommunernas möjligheter att konkurre-
ra med privat näringsliv då det finns tendenser till
monopolbildning och start av egen förvärvsverksam-
het i kommuner. Så det där att alltid vilja öka demo-
kratins eller politikens makt till medborgarnas bästa
är inte precis en genomgående linje hos moderaterna.
Det är någonting de tar till när det passar.
Frågan om de förändrade förhållanden som An-
ders Johnson tog upp i sitt principiella och intressanta
inlägg är kanske svår att kommentera så här "på vol-
ley", som det brukar heta. Han förde fram många
viktiga synpunkter. Det är helt klart att förhållanden
med ny teknik och annat gör vissa individuella lös-
ningar möjliga. Å andra sidan är det också nödvändigt
att vi har en grund i samhället med gemensamma,
demokratiska beslut och även gemensamma, demo-
kratiska regler. Vilka de skall vara är vi kanske inte
eniga om i sak. Men det finns kanske drag av centra-
lism och byråkrati som måste trängas igenom och
bekämpas. Det kanske vi är mer eniga om än vi vid en
första granskning skulle tro.
Vi har väckt en motion i anslutning till detta be-
tänkande, som gäller något annat, nämligen hur det
förhållandet att mänskligheten består av kvinnor och
män behandlas i de politiska besluten. Riksdagen har
beslutat att man t.ex. inom utredningsväsendet skall
göra en analys av vilka olika konsekvenser utredning-
ens förslag får för män respektive kvinnor. Vi i
Vänsterpartiet menar att detta också borde gälla ut-
skottens behandling av olika sakförslag.
I vårt samhälle är det ofta så att vi män utgör nor-
men i beslutsfattandet. Behandlingen av kvinnornas
speciella situation, speciella villkor och erfarenheter
lämnar mycket övrigt att önska, trots att vi till antalet
kanske har världens bästa kvinnorepresentation i
riksdagen. Det handlar om att synliggöra problem.
Den allmänna rekommendationen finns i kommittévä-
sendet och riktad till regeringen. Men vi kan också se
regeringsförslag som behandlar t.ex. våld mot kvinnor
dolt med ord som våld inom familjen. På det viset
suddas kvinnoaspekten faktiskt bort i saken.
Det finns många exempel på renodlade kvinnofrå-
gor som smälts in i något slags allmänt osynliggöran-
de av det s.k. genusproblem som finns i samhället.
Vår begäran är att utskotten i sina betänkanden
skall lyfta upp sakområden där det är relevant att
genusen behandlas på olika sätt så att man synliggör
vad olika beslut har för konsekvenser för kvinnor
respektive män. Vi tror att det är nödvändigt att riks-
dagen tar ett steg i den riktningen. Invändningen mot
detta, att det finns ett allmänt stadgande i grundlagen
om att alla skall vara jämlika, har ingen relevans för
frågan. Jag tycker att utskottsmajoriteten har en ut-
omordentligt svag argumentering här.
Med dessa ord vill jag yrka bifall till reservation
nr 3 i det här betänkandet. I övrigt ansluter jag mig till
utskottsmajoriteten.