Herr talman! Före frågestunden sade vår ordförande många lovvärda saker om utskottets arbete i författningsfrågor. Där har jag ingen annan uppfattning i stort utan kan instämma i det han säger. Men jag yrkar bifall till tre reservationer som vi har avgett.
Den första gäller frågan om vårt medlemskap i Europeiska unionen. Jag anser att Sverige snarast möjligt bör inleda förhandlingar om ett omedelbart svenskt utträde ur EU. Jag är positiv till ett mellanstatligt samarbete mellan fria demokratiska europeiska nationer när det gäller gränsöverskridande frågor som brottsbekämpning, miljöarbete och handel, men jag anser att unionens detaljstyrning och krav på likriktning och EU:s alltmer överstatliga karaktär urholkar demokratin och begränsar de svenska medborgarnas inflytande över sin egen vardag. Vikten av ett utträde gör också att jag inte kan ställa mig bakom den nuvarande bestämmelsen i regeringsformen om att Sverige är medlem i EU.
Den andra reservationen gäller frågan om en minskning av antalet riksdagsledamöter. Sverige har ju förändrats väldigt snabbt sedan införandet av enkammarriksdagen, både ekonomiskt och teknologiskt, när det gäller möjligheter till kommunikation. När man då ser att Sverige i förhållande till landets folkmängd har en väldigt stor folkrepresentation i riksdagen jämfört med andra länder väcker det frågan om det verkligen är befogat att ha det.
Det har hävdats att det krävs relativt många riksdagsledamöter för att alla delar av landet ska tillförsäkras en god representation i riksdagen, men man bör ändå tänka på att tillgången till internet innebär nya möjligheter till interaktiv kontakt oberoende av geografiska avstånd. De geografiska avstånden har inte samma betydelse längre som de hade förr.
En minskning av antalet ledamöter skulle kunna medverka till att de folkvalda blev mer kända ute i landet. Det skulle också kunna medverka till att minska administration och kostnader. Därför tycker vi att det är en bra sak om den frågan kan prövas.
Det tredje gäller behörighetsvillkor för statsråd och ledamöter av riksdagen. Där gäller frågan intressekonflikter. Handlar intressekonflikten om vilket fotbollslag man ska hålla på i en landskamp är det kanske inte så kinkigt, men det är inte så länge sedan som vi i Sverige över huvud taget inte hade en regel som gällde dubbla medborgarskap. Jag minns ett OS i hockey i Japan där en av våra bästa spelare inte fick vara med just därför att han också hade amerikanskt medborgarskap.
Vi tycker inte att det finns någon anledning att gå tillbaka till huvudregeln att man har enbart ett medborgarskap, men vi tror att det är väldigt viktigt för väljarna att de vet att när det gäller riksdagsledamöter och statsråd ska inte den typen av intressekonflikter kunna uppstå. Därför menar vi att krav på enbart svenskt medborgarskap bör gälla för statsråd och riksdagsledamöter.
Sedan kan man naturligtvis alltid diskutera om behörighetskravet ska avse ett visst antal år eller om det ska finnas där permanent. Men det är en annan sak.