Herr talman! Jag har i princip sagt ungefär vad som finns att säga i den här delen.
Generellt skulle jag vilja säga: Jag tror att det svenska samhället - både politiken och näringslivet - på sikt skulle ha ett ökat värde av om vi kunde ha bättre övergångar mellan politik och näringsliv och mellan näringsliv och politik. Därmed är det inte sagt att man ska vara för nära, så att det liksom stör. Men totalt sett kunde man ha en del i detta.
Det finns en allmän uppfattning om att både statsråd och statssekreterare skulle vara oerhört attraktiva på arbetsmarknaden efteråt. Men tyvärr ser det inte alltid ut så. Ett statsråd kanske till viss del har det lättare. Men statssekreterare är färskvara som personer. De är inte särskilt kända i någon större krets än bland dem närmast som vet vilka de är. Om även de skulle hamna i något slags karens under en period skulle det vara ännu svårare att komma ut på arbetsmarknaden.
Vi kanske kan peka på något enstaka fall där man kan tycka att någon har varit lite för snabb till någon verksamhet och borde ha avhållit sig från det.
Jag tycker att det är en bra debatt som förs. Det är inte alls dumt att man för den emellanåt. Det får liksom ett etiskt mottagande från många personer. Jag tror att det är flera som efter en sådan här debatt tänker sig för: Är det rimligt att jag går in i detta så här nära? Jag vill inte ha den debatten på mig. Jag vill inte känna att jag är misstänkt för att ha fört över information på ett felaktigt sätt, så att det kan uppfattas så att det inte är bra i det svenska samhället.
Jag tror att debatten är väldigt nyttig. Men det är ett steg till att lagstifta om detta. Då har vi en väldig massa praktiska bekymmer som måste hanteras, och det måste göras bedömningar.
Peter Eriksson talar själv om sidouppdrag i Riksbanken. Det är inte alltid solklart vad som är ett sidouppdrag som ligger för nära eller ligger långt borta. Det är många svåra avvägningar som man måste göra i så fall. Men jag välkomnar en debatt på området, för den tror jag är nyttig för själva sakfrågan.