Fru talman! Någon klok person har en gång sagt
att den som aldrig tvivlar är inte riktigt klok. Jag har
stor respekt för denna fråga. Jag har därför låtit för-
slaget om en ny minerallag ta några månader längre
tid, därför att jag helt enkelt vill ge mig och alla andra
en chans att fördjupa oss mer i en internationell jäm-
förelse, titta närmare på vilka lagar och vilka ersätt-
ningssystem som andra länder använder sig av för att
här hemma i Sverige få en bättre motsvarighet i en
eventuell myndighetsstruktur och ett ersättningssys-
tem.
Jag har all respekt för att gruvnäringen behöver
tydliga besked för att våga satsa inför framtiden. Jag
tror också att gruvnäringen upplevde ett tydligt be-
sked när vi i propositionen innan jul om regional
tillväxt markerade just gruvnäringen som en viktig
näring. Vi går även in med pengar för att utveckla
den på en rad olika sätt. Vi kommer att fördjupa oss
vidare i de två delarna, och vi planerar att komma till
riksdagen med en proposition under hösten.
Sedan har Åke Sandström alldeles rätt. När jag
sade att Sverige är ett litet gruvland i världen kan det
vara riktigt, men i EU är Sverige det största gruvlan-
det. Det är klart att det också ger oss en tyngd i olika
sammanhang att markera det, inte minst i det arbete
som jag nämnde kring Natura 2000. Det ger oss också
skyldigheter att kanske gå i bräschen med en del
perspektiv och en del frågor. Jag har inget bättre svar
i dag att möta den oro med som Åke Sandström tog
upp angående miljöbalken och det arbete vi redan är
aktiva i när det gäller Natura 2000. Men jag är beredd
att diskutera just den aspekten med miljöministern så
får vi se vart vi kan komma i fortsättningen.