Fru talman! Harald Bergström har frågat mig när
regeringen avser att lägga förslag till en ny minerallag
på riksdagens bord samt vilka åtgärder jag avser att
vidta för att en hög nivå av undersökningsaktiviteter
ska råda och därigenom tillförsäkra gruvnäringen
framtida livsbetingelser.
Remissyttrandena över utredningen Minerallagen,
markägarna och miljön (SOU 2000:89) har nu noga
granskats inom departementet. Sammanfattningsvis
kan sägas att utredningens förslag huvudsakligen har
mottagits positivt av remissinstanserna, som anser att
det är viktigt att åtgärder vidtas för att stärka mark-
ägares och nyttjanderättshavares ställning. Flera re-
missinstanser anser dock att utredningens förslag inte
är tillräckligt långtgående.
I dag omfattas ca 4,8 % av Sveriges yta av gällan-
de undersökningstillstånd för malm, industrimineral
och diamant. Antalet sökta undersökningstillstånd har
för år 2001 varit lågt, det lägsta sedan 1993. Minsk-
ningen gäller nästan helt Svealand och Götaland.
Jämfört med toppnivåerna 1996 och 1997 har minsk-
ningen varit ca 65 %.
Det ligger komplexa orsaker bakom förändringar
av prospekteringsverksamhetens intensitet, bl.a. är
metallprisernas nivåer betydelsefulla. En tydlig och
stabil minerallagstiftning är en annan viktig faktor.
Förslag till förändringar av minerallagen kräver där-
för stor omsorg.
Min bedömning är att det mot bakgrund av re-
missvaren krävs ytterligare analyser bl.a. av ersätt-
ningssystemet och myndighetsstrukturen, men också
av internationell lagstiftning och av gruvnäringens
globala konkurrenssituation. Ett sådant arbete har
därför påbörjats i Regeringskansliet. Ambitionen är
att en proposition med förslag till en ny och modern
minerallagstiftning, som grundas på hållbar utveck-
ling och där vederbörliga hänsyn tas till mark- och
sakägare, ska kunna föreläggas riksdagen i början av
nästa mandatperiod.