Fru talman! Miljöpartiet har i det här betänkandet
motioner som handlar om att underlätta och skapa
bättre förutsättningar för självbyggeri. Vi har motio-
nerat om förenklat bygglovsförfarande för vindkraft,
om att utveckla planlagstiftningen så att sårbarhet-
sanalyser i större utsträckning skall ingå i den kom-
munala planeringen. Men det finns också andra för-
slag som vi genom reservationer tillsammans med
andra partier stöder, bl.a. behovet av "gröna lungor" i
städerna, dvs. att det behövs plats för rekreation och
framför allt för barn och att vi inte accepterar den
förtätning som i dag ofta sker. Kravet på kompensa-
tionsbiotoper är i linje med det. Även analyser och
krav på att begränsa bullret i våra samhällen är en
viktig hälso- och livskvalitetsfråga som ofta glöms
bort. Sist men inte minst anser jag att handikappinfly-
tandet, som folkpartisten i debatten så noga redogjor-
de för, måste vidgas och formaliseras i planeringen.
Fru talman! Jag skall tala litet mer om några andra
saker i betänkandet, nämligen de tre första som jag
nämnde.
I Miljöpartiets motion Fö59 framförs att vi, som
en följd av det vidgade säkerhetsbegreppet som vi
själva aktivt medverkat till, vill få in sårbarhetsaspek-
terna som en del av underlaget för den kommunala
planeringen. De övervägande och växande hoten mot
vårt samhälle är i dag enligt vår uppfattning inte mili-
tära, utan de utgörs av resursutarmningen, miljöför-
störingen, den ekonomiska och kulturella fattigdomen
med ökande sociala klyftor som följd. Den utgörs
också av polariseringen mellan fattig och rik, mellan
den som saknar kunskap och makt och den som har,
mellan den utsatte som lever på gatan och på världens
soptippar utan anhöriga och den som lever i en familj
i trygghet och säkerhet, mellan den som dör av hunger
och den som frossar i överflöd, mellan den som sak-
nar framtid och den som redan håller på att leva upp
den. Vi har skapat ett samhälle som balanserar på
katastrofens rand, ett samhälle fyllt med fällor som vi
inte ser eller vill se. Det handlar t.ex. om den kemiska
djungel som vi omger oss med, ett slags krig mot våra
egna celler, och det handlar om de storskaliga och
sårbara system för bl.a. varuproduktion, transporter
och energi som kan innebära ofantliga katastrofer vid
bara enkla mänskliga misstag eller små tekniska bris-
ter.
Därför menar vi i Miljöpartiet att det snarast bör
göras en översyn av planlagstiftningen för att man
skall tillföra förebyggande sårbarhetsanalyser. I dag
stadgas det i plan- och bygglagen att bebyggelsemil-
jön inom områden med samlad bebyggelse skall ut-
formas med hänsyn till behovet av skydd mot upp-
komst och spridning av brand samt mot trafikolyckor
och andra olyckshändelser. En sådan skrivning är för
snäv, enligt vad jag nyss hävdat, och jag menar att
översynens syfte därför måste vara att stärka och
bredda sårbarhetsaspekterna - att helt enkelt förebyg-
ga de reella hoten.
Fru talman! Vindkraften är en av våra förnyelse-
bara inhemska och rena energikällor. I den nödvändi-
ga och stora omställningsprocess inom energiområdet
som nu äntligen tycks komma i gång är det av avgö-
rande betydelse att det hållbara samhällets alternativ
får möjlighet att snabbt etableras. Därför är det viktigt
att göra prövningsförfarandena smidigare för att un-
derlätta bl.a. vindkraftsutbyggnaden. Tillståndspröv-
ningen av vindkraftverk regleras i naturresurslagen, i
plan- och bygglagen, i kulturminneslagen och i natur-
vårdslagen. Här behövs det enligt min mening en
samordning och en förenkling av prövningen utan att
man för den skull bortser från nödvändiga hänsyn till
kultur- och miljövärden och särskilda eventuella krav
från totalförsvaret.
Det är också viktigt att områden för vindkraftverk
avsätts i regionplaner och i kommunernas översikts-
planer. Häromdagen besökte jag Orust, en bohuslänsk
ökommun med en starkt växande befolkning och
hoppingivande framtidssatsningar inom miljö- och
energiområdet. Här planeras med hjälp av bl.a. aktiva
byalag 70 vindkraftverk i storleksordningen 600 kW,
vilket kommer att säkra hela öns elbehov. Ett fortsatt
investeringsbidrag, vid sidan av befrielsen av el-
nätsavgift och miljöbonusen på 9 öre, som jag hoppas
att energipropositionen kommer att innehålla, och ett
förenklat förfarande vid bygglov kan vara de incita-
ment som ger vindkraften den nödvändiga skjutsen i
ett övergångsskede. Kan detta samtidigt inspirera till
en inhemsk produktion av elkraftverk - varför inte i
Arboga - har vi snart vunnit tillbaka alla satsade kro-
nor.
Fru talman! Att få ta större ansvar för sitt boende,
att bli mer aktivt delaktig, är något som Miljöpartiet
tror är avgörande för ett kvalitativt bättre, vackrare
och framför allt mer långsiktigt hållbart ny- och om-
byggande. Jag tror att en sådan ökad delaktighet leder
både till bättre trivsel och dessutom genererar bred-
dad och bättre kunskap om vad som krävs för att en
byggnad skall fungera bra. Vi behöver en ökad sats-
ning på enkla grundlösningar med ekologiska ut-
gångspunkter och hälsosamma materialval. Bygglag-
stiftningen måste därför, enligt min mening, stimulera
människors initiativ och intresse för självbyggeri. Det
gör den inte i dag.
Jag har själv byggt mitt hus efter ekologiska prin-
ciper så långt lagstiftningen tillät. Men vissa hinder i
lagstiftningen tvingade mig bl.a. att välja mindre bra
lösningar i fråga om konstruktion och material. Funk-
tionsbegreppet är viktigt, och bättre än kantiga nor-
mer, men det måste då inkludera de ekologiska grun-
delementen som ger mig rätt att välja bort t.ex. PVC-
plasten och liknande material, utan att jag därför
minskar bl.a. brandsäkerheten. Substitutionsprincipen
- att välja det miljöriktigaste alternativet - måste vara
vägledande.
Fru talman! För att spara tid yrkar jag härmed bi-
fall bara till reservation 7, under mom. 12, reservation
8, under mom. 13 och reservation 12, under mom. 18.
Men jag står givetvis bakom de övriga fem reserva-
tioner där mitt namn finns med.