Fru talman! Ett ekologiskt hållbart samhälle krä-
ver en tydligare koppling mellan ekonomi och ekolo-
gi. Tyvärr gäller inte det i de existerande ekonomiska
teorierna. Där är begrepp som vinstmaximering, kort-
siktiga investeringsbeslut och marknadsanpassning
ledord. Miljöförstöring och resursslöseri med energi
och råvaror räknas inte, och inte heller problem som
berör människors sociala situation.
Nu har verkligheten sprungit ifrån de gällande
ekonomiska teorierna. Hoten om en global miljöka-
tastrof kommer allt närmare. Vi måste inse att de inte
håller längre. De är en del av miljöproblemet. Ekologi
och ekonomi måste knytas ihop till ett fungerande
system och anpassas till globala förhållanden. Detta
kommer naturligtvis att ta tid. Därför är det viktigt att
under tiden skärpa kraven på den fysiska planeringen
för att därigenom undvika miljöproblem men även
sociala och fysiska problem för människorna.
Skärpta krav på översiktsplaneringen är ett viktigt
instrument för detta. Kraven när det gäller bebyggel-
seutveckling är i huvudsak inriktade på var man skall
bygga inte på vem man skall bygga för eller vilka
behov som finns. Man tar inte heller upp frågor som
berör bebyggelsens villkor för att t.ex. undvika segre-
gation i samhället. Detta menar jag är viktiga frågor
som bör knytas till översiktsplanarbetet för att belysa
byggandets sociala dimensioner.
Kommunerna bör upprätta boendeplaneringspro-
gram som redovisas i samband med revideringen av
översiktsplanen, vilket numera skall ske minst en
gång per mandatperiod. Att i boendeplaneringen
knyta ihop fysiska, sociala och ekonomiska frågor ger
på detta sätt ett utmärkt beslutsunderlag. I dag finns
inga som helst krav på kommunerna att upprätta nå-
gon form av boendeplaneringsprogram.
Fru talman! Erling Bager har talat väldigt varmt
om bullerfrågorna. Ursprunget är en Vänsterpartimo-
tion, men fyra partier ställer sig gemensamt bakom
detta. Jag tänker också beröra dem litet grand. Tyst-
naden är en bristvara i vårt samhälle i dag. Den ostör-
da miljön för rekreation och friluftsliv blir en allt
knappare resurs. Socialstyrelsen har gett ut allmänna
råd för ljudnivåer i olika inhomhusmiljöer. Men för
buller från vägtrafik, flyg och tåg i utomhusmiljön
finns för närvarande inga bindande riktlinjer.
Vägtrafiken är den dominerande bullerkällan, och
den blir inte mindre av genomförandet av nya stora
trafikleder. Detta är en överhängande fara inte minst i
våra storstadsområden, där det finns en uppenbar risk
att bullerproblemen kommer att öka och tidigare
orörda tysta områden utsätts för bullerstörningar. För
att underlätta beslutsfattandet när det gäller utbyggna-
den av transportleder och samtidigt kunna beakta
behovet av bullerfria boendemiljöer och rekrea-
tionsområden bör den totala bullerbelastningen redo-
visas i planverksamheten för hela det geografiska
område som berörs. Bullermattor ner till 40 decibel
bör redovisas.
Detta är ytterligare ett bra exempel på hur nöd-
vändigt det är att på olika sätt utveckla översiktspla-
nearbetet. Utskottet hänvisar till att sådana krav kan
ställas i samband med detaljplanearbetet. Det är allde-
les för sent, och det gör att man inte ser till helheten.
När det gäller tillgänglighetsfrågorna kommer de att
behandlas mer precist i ett annat betänkande, och det
finns anledning att då återkomma till frågorna. Det
boendeplaneringsprogram som jag och Vänstern vill
införa som ett obligatoriskt planeringsinstrument ger
ypperliga möjligheter för handikapporganisationer,
sociala myndigheter m.fl. att aktivt kunna delta i pla-
neringsprocessen utan att tillgripa andra särskilda
åtgärder för att detta skall kunna ske på ett tidigt sta-
dium.
Att särskilja reglerna för byggandet i två olika
lagstiftningar var olyckligt och onödigt. Skärpta krav
på miljöområdet i plan- och bygglagen skall natur-
ligtvis alltid ha sin uppföljning i lagen om tekniska
egenskapskrav. Den kopplingen är inte tillräckligt
tydlig. Motiveringen att uppdelningen är gjord för att
få ett tydligare ansvarsförhållande mellan byggherren
och kommunen och för att få till stånd en från bygg-
lovsprövningen fristående tillsyn och kontroll är inte
heller ett godtagbart skäl. Tvärtom bör planarbetet
utvecklas, vilket ställer större krav på ett närmare
samarbete mellan byggherre och kommun för att
tillgänglighetsfrågor och andra frågor skall få ett
större genomslag i byggprojektets alla delar. Att dela
på lagarna ger lätt ett intryck av att den fysiska plane-
ringen är en sak enbart för kommunen, och själva
byggprocessen sköter byggherren själv. Garantin med
en kvalitetsansvarig är ingenting annat än en garanti
för att en upprättad byggplan följs oavsett vad den
innehåller.
Att bygga vackert är ett begrepp som används i
lagstiftningen i Norge. De estetiska värdena bör åter
lyftas fram hos oss. Boverket påpekar i sin rapport till
regeringen att det finns skäl att informera kommuner-
na om att ge arkitekturen en högre prioritet och att de
skall vidmakthålla den kompetensen. Den bostads-
politiska utredningen diskuterade behovet av kommu-
nala arkitekturprogram och konstnärlig utsmyckning
av byggnader. Detta kräver naturligtvis kompetens
som arkitekterna besitter. Arkitekten bör vara med om
både planeringsprocess och byggandet. Sådana kun-
skaper kräver auktoriserade arkitekter som underteck-
nare av bygglovshandlingar, ansvariga granskare av
bygglov och ansvariga planförfattare. Detta kräver
inte plan- och bygglagstiftningen i dag, och den bör
därför ändras.
Fru talman! I övrigt finns en rad krav på miljöför-
bättrande åtgärder när det gäller den kommunala
planeringen som jag stöder. Men med hänsyn till
kammarens arbete yrkar jag endast bifall till reserva-
tionerna 1, 5, 11 och 13.