Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Vissa plan- och byggfrågor

ERLING BAGER (fp), 1997-02-26 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! I detta betänkande tar utskottet upp

vissa plan- och byggfrågor.

Vi i folkpartiet står självfallet bakom alla de re-

servationer som vi undertecknat i detta betänkande.

Men jag kommer enbart att yrka bifall till reservatio-

nerna 5 och 6.

Jag kommer i huvudsak ta upp frågorna om buller,

byggplaner och de handikappades deltagande i plane-

ringen.

I reservation nr 5 tar vi från folkpartiet, vänster-

partiet, miljöpartiet och kristdemokraterna upp vikten

av att bullerstörningarna redovisas i planer och att

miljökonsekvensutredningar genomförs. Redovis-

ningskravet bör gälla för bullernivåer ned till minst

40 decibel. Detta anser vi skall gälla för friluftsområ-

den samt för områden för bostäder, skolor, daghem

och vårdlokaler. Detta krav är ju speciellt viktigt nu

när miljöministern har aviserat en försvagning av

lagstiftningen. De gränsvärden som fyrpartiregeringen

införde föreslås ändras till riktvärden enligt den in-

frastrukturproposition som har lämnats till riksdagen,

vilket i sig självfallet är en sänkt ambitionsnivå.

I dag finns inte några tillräckligt bindande riktlin-

jer för buller från vägtrafik, flyg eller tåg i utom-

husmiljö. En följd av detta är att kommunala och

andra myndigheter har svårt att hantera bullerfrågorna

i olika sammanhang. Desto viktigare är det då, som

anges i reservationen, att få fram bättre och vägledan-

de riktlinjer för planeringen av exempelvis bostäder.

Det är därför som vi tycker att det är viktigt att yrka

bifall till fyrpartireservationen som har detta mål.

Jag vill också erinra om att det i Miljöhälsoutred-

ningen, som kom 1996, påpekas att buller är den

miljöfråga som på det mest direkta sättet berör flest

enskilda människor och ger dem en kraftigt försämrad

livskvalitet.

Vi har i riksdagen arbetat länge för att få genom-

slag för den handlingsplan mot buller som riksdagen

fattade beslut om redan 1990. Nu gäller det att kon-

kret genomföra den fullt ut.

Fru talman! Jag vill också beröra reservationen om

de handikappades deltagande i samhällsplaneringen. I

reservation nr 6 tar vi från fem partier - folkpartiet,

centern, vänsterpartiet, miljöpartiet och kristdemokra-

terna - upp detta krav. Det är viktigt att de handikap-

pade med sina specifika krav på den fysiska miljön

finns med i hela planprocessen. Det är värdefullt och

helt nödvändigt. Denna fråga har debatterats många

gånger i utskottet liksom här i kammaren, och jag

skall inte upprepa allt som tidigare har anförts. Men

jag känner en stor otålighet över att vi i Sverige på en

del områden som gäller handikappfrågor - inte alla -

exempelvis stadsplanering, släpar efter många andra

länder i västvärlden. Det gäller tillgängligheten i

gatumiljön och trafiken. I exempelvis USA har man

en mycket sträng och tvingande lagstiftning när det

gäller framkomligheten i gatumiljön, trafiken och

kollektivtrafiken. En rullstolsbunden person skall

kunna ta sig fram, och här har vi mycket att lära.

Jag vill erinra om att det nyligen kom en rapport

från Handikappombudsmannen. I rapporten under-

stryks att det här finns mycket att göra. Man har ställt

36 frågor till kommunerna. Utgångspunkten för frå-

gorna är de standardregler som FN antog 1993. Man

tar upp tillgängligheten, planeringen, handikapporga-

nisationerna osv. Det är för övrigt 13 kommuner som

inte har svarat på enkäten, vilket är allvarligt. I sam-

manfattningen av Handikappombudsmannens rapport

är det tre saker som jag vill ta upp.

1. 65 % av landets kommuner rådfrågar sällan eller

aldrig ett handikappråd eller en handikapporgani-

sation i ett tidigt skede före beslut i en kommunal

nämnd.

2. Mer än hälften av kommunerna har inte ens ett

handikappolitiskt program. 53 kommuner avser

inte heller att för framtiden utarbeta ett handikap-

politiskt program med stöd av FN:s standardreg-

ler.

3. Nästan var fjärde lokal där kommunfullmäktige

håller sina sammanträden uppfyller inte minimala

krav på tillgängligheten för rörelsehindrade.

En kort slutsats: Sverige lever inte upp till FN:s

standardregler. Därtill kan läggas att dessa regler

enligt utrikesminister Lena Hjelm-Wallén utgör ut-

gångspunkten för Sveriges handikappolitik.

Denna rapport understryker det som vi från fem

partier föreslår i reservation nr 6, nämligen att handi-

kapporganisationerna bör ges bättre möjligheter att

påverka hela planprocessen.

Debatten

Hämtad sida: 26

26 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ERLING BAGER (fp): Vissa plan- och byggfrågor (1997-02-26) — PRESS0