Herr talman! I den lilla belgiska staden Ypres dog nästan en miljon människor under första världskriget. Där samlas Europeiska rådet nästa för att minnas och hedra dem som föll. Det var uppemot 20 miljoner människor som dog i första världskriget, vilket är en ofattbar siffra för oss som har fötts i fredens Europa.
Hundra år senare är krig och våld fortfarande verklighet i många delar av världen. Kriget i Syrien är inne på sitt fjärde år. Fler än 150 000 har dödats, och nästan tio miljoner är på flykt. Vi ser en av de största flyktingströmmarna till vårt land sedan andra världskriget.
Så snabbt kan det gå att rasera ett samhälle. Så svårt är det att få stopp på en negativ våldsspiral.
Våldets gränslöshet och våldets tendens att sprida sig från ett land till ett annat ser vi också i Irak där extrema krafter med våld och förtryck utmanar en bräcklig statsbildning. Det är en svår utmaning att skapa frihet, demokrati, ekonomiskt välstånd och förtroende i ett samhälle.
Ännu närmare oss ser vi Rysslands annektering av Krim. Situationen i Ukraina är en fara för Europa. Det är en utmaning mot den internationella rättsordningen. Rysslands agerande utgår från en kalla-kriget-mentalitet som bara har förlorare.
Homs, Kirkuk, Donetsk - alla tre ligger långt bort, men de är våra grannar. Det finns mänskliga broar mellan våra länder. Många svenskar har nära band till Syrien, Irak, Libyen, Afghanistan och Somalia, och många är oroliga.
Det finns politiska krafter i Europa, också här hemma, som profiterar på motsättningar, som får sin näring ur ett vi-och-de-tänkande och som ser människors olikheter som ett hinder, inte som en möjlighet.
Till dem vill jag säga: Det är den sortens människosyn som har skapat så många krig och konflikter i världen.
Vår uppgift är att tydligt stå upp för tolerans, sammanhållning och ömsesidig respekt.
(Applåder)
Herr talman! Om 88 dagar går svenska folket till vallokalerna. Då folkomröstar Sverige om arbetslinjen. Vi vill att över fem miljoner människor ska ha ett jobb år 2020.
Ett jobb utvecklar oss som människor. Det ger oberoende och möjlighet att stå på egna ben. Det skapar en känsla av tillhörighet och gemenskap att ha ett jobb att gå till. Man får jobbarkompisar, fikapauser, ny kunskap, trygghet och sommarsemester.
När fler jobbar stärks sammanhållningen mellan människorna i vårt land. Jag vill att fler människor ska få uppleva allt det som det innebär att ha ett jobb.
Sedan 2006 har jobben vuxit med över 250 000. Över en kvarts miljon fler människor har fått allt det som kommer med ett jobb - och det är bara början. Vi har satt upp ett ambitiöst mål för hur jobben ska bli fler. Det bygger på att det är fler som arbetar, och det kan bara nås om jobben blir ännu fler. Vi vill att över fem miljoner människor ska ha ett jobb år 2020, vilket är 350 000 fler än i dag.
Mot oss står Socialdemokraternas arbetslöshetsmål och därtill bristen på besked från övriga vänsterpartier. Arbetslöshetsmålet kräver inte ett enda nytt jobb. Det är med andra ord som vanligt med Socialdemokraterna. När de hade makten stod var femte svensk i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden. Varje dag fick 140 människor veta att det var dags för förtidspension.
En regering som sätter jobben främst kan aldrig acceptera en sådan väg. Vi har konsekvent satt jobben främst, för alla människor vill och kan bidra utifrån sina egna förutsättningar. Närmare 200 000 människor som tidigare gömdes och glömdes i åtgärder och program har lämnat utanförskapet. Många av dem är nu en del av arbetskraften och söker jobb.
De som tidigare sökte jobb har i stor utsträckning fått jobb, i flera fall sedan länge, med god löneutveckling. Många av dem är dessutom födda i ett annat land.
Herr talman! Vårt fokus på jobben har gett resultat. Vi har högst sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande i hela EU. Vi ligger i topp när det gäller hur många kvinnor som jobbar. Det är fler kvinnor som jobbar heltid. Nästan dubbelt så många äldre jobbar. Reallönerna och de disponibla inkomsterna har vuxit. Människor har fått mer kvar av lönen.
(Applåder)
Vårt jobbmål kräver att vi fortsätter att hålla arbetslinjen tillsammans med nya åtgärder och reformer och att vi fortsätter att ta ansvar för ordning i ekonomin så att människor och företag vågar tro på framtiden och så att vi bygger skyddsvallar inför nästa kris.
När vi säger att över fem miljoner ska jobba år 2020 står vi inför en ny typ av utmaning. Trösklarna till att få ett jobb är allt högre samtidigt som många som söker jobb står längre från arbetsmarknaden och möts av högre krav än kanske någonsin tidigare.
Den skoltrötta 20-åringen som inte gick klart gymnasiet, 59-åringen som blev av med jobbet för flera år sedan men som inte kunnat komma tillbaka, kvinnan som i vuxen ålder kommit till Sverige från Afghanistan och försöker hitta en plats i samhället eller den rullstolsburna som mitt i livet tvingas möta en arbetsmarknad som inte är anpassad - alla är de exempel på hur utmaningen ser ut i vår tid.
Men vi säger: Alla människor behövs. Alla jobb behövs.
Detta kräver en regering som tar ansvar för att jobben ska komma alla till del. Vi vill att det ska gå snabbare att komma in på arbetsmarknaden för människor som kommit hit från andra länder. Fler ska kunna påbörja sfi så snart de fått uppehållstillstånd. Instegsjobben ska kunna kombineras med komvux. Utländska akademiker ska få snabbare hjälp med översättning av sina meriter och större chans till kompletterande utbildning.
Vi vill ge mer stöd till människor med funktionsnedsättning och bättre möjlighet till studiemotiverande kurser. Fler ska få chans att jobba inom Samhalls verksamhet och på så sätt få in en fot på arbetsmarknaden.
Vi vill satsa mer på unga som vill gå sin egen väg och starta eget. Starta-eget-bidraget ska kunna omfatta fler. Ung Företagsamhet och Drivhuset ska få mer resurser.
Vi vill fortsätta våra förändringar av den svenska skolan. Vi vill ha tioårig grundskola, skolstart vid sex års ålder, mindre klasser, mer matematik och fler behöriga lärare.
Fram till valdagen kommer vi att presentera fler förslag för hur jobben ska komma fler till del. Vill man att jobben ska bli fler måste man ha politiken för det.
Herr talman! Aldrig tidigare har så många människor haft subventionerade anställningar som i dag. Därtill är arbetsmarknadspolitiken väl utbyggd. De viktiga skattefinansierade välfärdsjobben beräknar vi kommer att bli fler.
Allt är dock beroende av en långsiktig strategi för att fler företag ska kunna växa. Många tänker nog på stora företag som Volvo, ABB och Ericsson när man talar om Sverige som exportland. Men jag har under våren träffat många mindre företag runt om i landet som har tillverkat och exporterat allt från pepparkakor, underställ och platsförpackningar till fröer och motorvärmare. Deras beskrivning är att om man vill växa måste man ut i världen. Ett växande företag i Sverige blir snabbt ett exportföretag. Den svenska marknaden är för liten.
Att svenska företag växer är bra för Sverige. Då växer vår ekonomi, och jobben blir fler. Vi ser hur världsekonomin förändras. Om vi ska kunna behålla företagen här hemma måste de tycka att det är värt det - att starta, att växa och att stanna i Sverige.
Sverige är ett av världens mest konkurrenskraftiga länder. Vi behöver mer frihandel och ännu bättre företagsklimat. I detta läge ser vi partier på vänsterkanten som skulle förskjuta den politiska tyngdpunkten längre ut till vänster än någonsin tidigare. Arbetstiden ska förkortas, det ska bli dyrare att anställa unga, valfriheten ska begränsas och skatterna ska höjas för människor som jobbar och för företagen som anställer.
I en tid när vi verkligen behöver människor från andra länder som kommer hit och jobbar vill Socialdemokraterna försvåra arbetskraftsinvandring. Ge svenska jobb åt svenskar först, heter det. Hur kan det vara bra för Sverige? Hur kan det vara bra för svenska företag och för jobben?
Partierna på vänsterkanten har en sak gemensamt: De är emot arbetslinjen. Deras politik är direkt skadlig för jobben och för företagen i Sverige - Socialdemokraterna: minus 80 000 jobb, Miljöpartiet: minus 70 000 jobb och Vänsterpartiet: minus 140 000 jobb.
Resultatet av en vänsterpolitik är färre jobb. Det hotar ekonomin och resurserna till skolan, äldreomsorgen och allt som är vårt gemensamma.
Herr talman! I våra fyra partier i Alliansen förbereder vi oss tillsammans. Vi har satt upp ett ambitiöst jobbmål. Våra förslag och reformer är helt inriktade på detta. Vi kommer aldrig att släppa tyglarna om Sveriges ekonomi. Vi lovar inte allt till alla. På vänsterkanten verkar man ha en annan syn på politiskt ansvarstagande.
I allt fler frågor är partierna på vänsterkanten splittrade. De har inga förberedelser, inga gemensamma förslag och ingen som helst aning om vägen framåt. Väljarna förtjänar att få veta vad som skulle vänta med en eventuell vänsterregering, men när kommer svaren?
Sverige är på rätt väg. Svensk ekonomi är starkare än på 40 år. Sedan 2006 har jobben blivit över en kvarts miljon fler, och det är ändå bara början.
(Applåder)