Herr talman! Efter ett framgångsrikt EU-valsresultat, som jag gratulerar Miljöpartiet till, är självförtroendet på topp. Jag hörde ordet statsbärande uttalas på Miljöpartiets kongress, och ni uppträdde redan så. Men då ställs det vissa krav. Jag tänkte tala om säkerhets- och försvarspolitik i det Europa som vi nu lever i.
Åsa Romson fick frågan i en intervju i vintras vad som är farligast med den ryska krigsmakten. Hon svarade: Det är att deras fordon just nu rostar sönder, så att det blir lokala miljöproblem.
Därefter inträffade den ryska aggressionen mot Ukraina och annekteringen av Krim i en stil som man måste jämföra med Anschluss på 30-talet.
Försvarsberedningen fick förlängd tid, och då trodde man att alla hade tänkt efter. Sedan landade Försvarsberedningen i bland annat en miljöpartistisk reservation där ni ville skära 12 miljarder på försvaret under de närmaste åren.
Jag vill bara ställa en mycket blygsam fråga i stor ödmjukhet av ren och skär nyfikenhet: Hur kommer det sig att Miljöpartiet - precis när vi ser ett mer aggressivt och upprustat Ryssland än på mycket länge, ett Ryssland som begår det grövsta övergreppet på folkrätten i modern tid i Europa - då signalerar att det är lämpligt att Sverige ska genomföra en massiv nedrustning?