Fru talman! Jag kan börja bakifrån med kommen-
tarer.
Jag menar, som Christer Skoog formulerade det,
att avsikten med den här drygt halva miljarden och
även den del som skall användas för ubåts- och un-
dervattensteknologi självfallet skall syfta till mer än
att bevara dagens kompetens. Den skall syfta till att vi
skall kunna ligga i framkant i jämförelse med andra
med den tekniska kompetens som vi besitter. Det
kommer alltså att bli fråga om att höja förmågan inom
svensk industri när det gäller att producera för-
svarsmateriel som är i klass med vad andra försvars-
system kan tänkas vara om ca 10 år. På den punkten
vill jag instämma i Christer Skoogs inlägg.
Arne Andersson har fört en allmän försvarspolitisk
debatt med Annika Nordgren. Jag vet från kammaren
att det brukar vara så. Därför avstår jag från att blanda
mig i den i dag. Jag har även i det här fallet läst pro-
tokoll och, självklart, betänkanden och reservationer
för att lära mig hur debattläget är.
Till Annika Nordgren vill jag säga att syftet i ett
trängre perspektiv självfallet är att Sveriges riksdag,
om ett antal år, skall ha en reell valfrihet, en reell
handlingsfrihet, när det gäller att kunna fortsätta att
låta en av våra huvudkomponenter i Försvarsmakten
vara ett ubåtsvapen. Det handlar självfallet om det.
Men det är lika självklart - i och med mitt svar och
framför allt i och med vad riksdagen har beslutat i
samband med försvarsbeslutet - att det är fråga om en
prövning i försvarsberedningen, i regeringen och, så
småningom, i utskottet inför det ställningstagande
som kan ske för eller emot en anskaffning av ytterli-
gare nya fartyg någon gång under 2000-talet.
Det är en mängd ställningstaganden som kommer
att kunna göras av de politiska partierna och självfal-
let bli föremål för en offentlig debatt.
Jag vill inte gå in i några djupare diskussioner om
olika antal fartyg, ubåtar och andra, som finns i Ös-
tersjön eller andra delar av Sveriges närområde. Men
jag har fått den uppfattningen under den korta period
jag har varit försvarsminister, och i viss mån redan
när jag var handelsminister och fick sätta mig in i
dessa frågor, att Sverige har en av sina starkaste delar
i sitt försvar i ubåtsvapnet.
Varje land måste ha rätt att välja en inriktning på
sitt försvar som är relativt sett kostnadseffektivt. Vi
har funnit att för oss ter sig ubåtsvapnet som ett särde-
les kostnadseffektivt försvarsinstrument. Jag kan inte
se att det är något argument att andra länder har valt
andra profiler. Vi har gjort hänsynstaganden till vad
som komma kan, och vi har valt att göra den här
satsningen för denna försvarsperiod. Vad som gäller
därefter får bli föremål för den sedvanliga demokra-
tiska process vi har när det gäller hur försvarsbeslut
växer fram i vårt land.