Herr talman! I det föreliggande betänkandet före-
slås att kapitalförlustbegreppet skall försvinna. När
det gäller näringsverksamhet är det kanske inga större
problem, eftersom man i det fallet skriver att förluster
som har med näringsverksamhet att göra skall vara
avdragsgilla. Den typ av förluster som inte har med
näringsverksamhet att göra skall inte vara avdragsgill.
Man tar alltså bort kapitalförlustbegreppet, men reellt
kommer kanske förändringarna inte att bli så stora.
Däremot har jag vid närmare eftertanke kommit
fram till att kapitalförlustbegreppet för kapital kanske
egentligen borde ha fått vara kvar. Det kommer kan-
ske att uppkomma en del fall där skattemyndigheterna
helt enkelt kommer att få svårigheter, vid vissa trans-
aktioner av skenkaraktär. Det kan bli svårt för skatte-
myndigheterna att argumentera, om man inte kan
skriva att det är en kapitalförlust som därmed icke är
avdragsgill. Jag tänker på de fall där man fiktivt köper
en sak ganska dyrt och sedan säljer den väldigt
mycket billigare, och där det kvitto som finns inte är
av reell karaktär utan förfalskat eller innehåller felak-
tiga siffror. Det kan bli svårt i processer att hävda att
det är på det sättet, om kapitalförlustbegreppet inte
finns med.
Nu har vi inte uppmärksammat det, men jag hop-
pas att vi i framtiden kommer att ha ögonen på kapi-
talförlustbegreppet för inkomstslaget kapital. Jag tror
att det är viktigt att följa utvecklingen på den här
punkten.
Så till diskussionen om avdrag för stulna pengar i
samband med rån och stöld. Debatten kommer att visa
att det blir stora bevisproblem när det gäller t.ex. hur
mycket pengar det fanns i kassan. Vänsterpartiet anser
att detta är en sektor som lämpar sig mycket väl för
privatisering. Se till att alla företag har en försäkring!
Då får man försäkringsersättning och kan dra av
självrisken. Då skulle vi kunna lösa problemen på ett
helt annat sätt.
Men skall vi införa avdragsrätt måste vi ha en be-
visregel. I de fall där försäkringsersättning inte utgår
måste vi ha en särskild bevisregel där skattemyndig-
heten verkligen utreder hur mycket pengar som har
funnits i kassan. Det är väldigt viktigt, för annars blir
det här en gråzon utan dess like. Det finns ju en del
uppmärksammade fall där företagare har hävdat att de
har haft väldigt stora summor i kassan för att sedan
göra stor affär av det. Men, som sagt, det är farligt att
inrätta gråzoner.
Jag förstår inte riktigt Isa Halvarssons och Folk-
partiets resonemang om att avdragsrätten även skall
gälla momsen. Har man en försäkring får man ju ut en
försäkringsersättning på totalbeloppet, och sedan
skickar man in den delen som är moms. Pengarna
finns alltså där, så varför man sedan skall få göra
avdrag på momsen har jag litet svårt att förstå. Man
får ju faktiskt ersättning från försäkringsbolaget för
hela kapitalförlusten. Det är väl det som är meningen,
antar jag.
De farhågor jag har när det gäller borttagande av
kapitalförlustbegreppet gäller alltså inkomstslaget
kapital. Jag tycker också att man skall begränsa sig till
att ge avdrag för självrisken. Då hade vi sluppit en
mängd diskussioner, och vi hade sluppit den svåra
diskussionen om bevisregler. Det hade blivit en sak
för försäkringsbolagen att göra den utredningen.
Så till den förändring som jag kanske tycker är
den allvarligaste i det här betänkandet. Det är att man
gör organisationskostnader avdragsgilla. Alla partier
har under många år haft den gemensamma uppfatt-
ningen att den här typen av kostnader i princip inte
skall vara avdragsgilla. Jag har faktiskt ingenstans
tidigare sett yrkanden från något parti om att organi-
sationskostnader, dvs. kostnader i samband med t.ex.
nyemission, skall vara avdragsgilla. Nu kommer ett
förslag om att det skall bli på det sättet.
Situationen är väldigt knepig. Det finns något som
heter Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, och för
ett antal år sedan infördes VPC-lagen, enligt vilken
det är så, att om ett företag som biträder ett annat
företag i samband med nyemission skickar sin faktura
via VPC, blir kostnaden plötsligt avdragsgill. Det kan
väl aldrig ha varit lagstiftarens mening att skattelag-
stiftningen skall kunna kringgås på det sättet.
Vi får nu kanske svaret på den frågan. Nu gör man
helt om och godkänner att alla organisationskostnader
skall vara avdragsgilla. Jag har försökt att få reda på
vad det här skulle kosta staten, och man hänvisar då
till att rättsläget är väldigt osäkert osv. I den utredning
som ligger till grund för förslaget och även i budget-
propositionen säger man att det handlar om mellan 30
och 40 miljoner.
När vi gick emot detta i budgetsammanhang upp-
skattade vi kostnaden till 1,5 miljarder. Jag har haft
kontakt med Finansdepartementet och med VPC för
att klara ut detta. Jag har försökt få fram hur mycket
VPC omsätter i form av vidarefakturering, men det är
hemliga siffror, som man inte får reda på. Jag har då
försökt att genom Finansdepartementet få reda på
detta, men inte heller där vet man någonting. För att
få fram en siffra sätter man där upp fingret i luften
och känner efter hur hårt det blåser.
Jag medger att mina siffror bygger på vissa anta-
ganden. Jag har fått fram att den totala nyemissionen
- jag tror att det gällde 1996 - uppgick till ca 40
miljarder och har sedan räknat baklänges. Emissions-
kostnaden för detta uppgick till mellan 6 och 9 %.
Vidare har jag räknat med skatteeffekten av vårt för-
slag om höjning av bolagsskatten från 28 till 30 %
och om en särskild 35-procentig skatt på de mest
vinstgivande bolagen. Lägger man därtill momsen,
kommer man upp till ett belopp om mellan 1 ½ och 2
miljarder.
Det är upp till mina politiska meddebattörer att
svara för sina siffror. Jag har förklarat hur jag har
räknat fram mina siffror och kan svara för dem.
Från departementet säger man att det här är fråga
om finansiella tjänster, som det inte är moms på. Jag
har studerat en del sådana här fakturor och konstaterar
att det också är fråga om momsbelagda tjänster. Det
gäller inte bara finansiella tjänster utan också pro-
spekt, information och tjänster av annan karaktär.
Jag är fullkomligt medveten om att rättsläget är
oklart, men det har ändå förekommit att moms har
tagits ut på de här fakturorna. Gör man nu allt det här
avdragsgillt, blir ju också momsen avdragsgill. Hu-
vudregeln i medverkandelagstiftningen är ju att det
som är avdragsgillt i inkomstdeklarationen också är
avdragsgillt när det gäller mervärdesskatt.
Jag har också konstaterat att Riksskatteverket här
har haft en drivande roll. Man har t.o.m. mer eller
mindre givit sig in i rättsprocessen genom att för
skattemyndigheter uttala att de inte skall befatta sig
med den här typen av mål. Det gäller mål som faktiskt
är avgjorda på länsrättsnivå och där skattemyndighe-
terna har fått rätt. Riksskatteverket har dock sagt att
de inte längre skall bry sig om detta, detta innan vi
över huvud taget har fattat något nytt beslut i riksda-
gen om detta. Jag tycker att det är minst sagt an-
märkningsvärt.
Jag vet inte om Riksskatteverket har gjort så här
på eget bevåg eller om det har kommit signaler från
Finansdepartementet om detta, men jag tycker ändå
att en sådan här handläggning av frågor är litet märk-
lig.
Herr talman! Jag yrkar bifall till såväl reservation
2 som reservation 6.