Herr talman! Peter Persson har frågat mig om jag anser att min ekonomiska politik för jobb, företagande och social sammanhållning är framgångsrik. Han frågar även om jag anser att min ekonomiska politik för kommunerna och välfärdstjänsterna till medborgarna är framgångsrik.
Under den ovanligt djupa och långvariga lågkonjunktur som följt i krisens spår har svensk ekonomi visat motståndskraft. Hade Sverige haft lika låg tillväxt som övriga EU-länder sedan 2006 skulle vi haft 100 miljarder kronor mindre till välfärd och jobbsatsningar i år. I stället har utanförskapet minskat med 200 000 personer och sysselsättningen ökat med 200 000 personer jämfört med 2006. Sverige har även kunnat behålla en av de jämnaste inkomstfördelningarna i Europa.
Inriktningen på regeringens finanspolitik har fått beröm av både OECD och IMF.
Viktiga reformer för att åstadkomma detta har bland annat varit jobbskatteavdrag och återupprättad arbetslinje i socialförsäkringssystemen. Regeringen har också satsat på utbildning och genomfört stora reformer när det gäller gymnasieskolan. Regeringen har även vidtagit åtgärder för att stimulera efterfrågan för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, till exempel nystartsjobb, sänkta arbetsgivaravgifter för unga och sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster.
Nu skjuter regeringen in ytterligare energi i ekonomin bland annat genom ökade investeringar i utbildning, infrastruktur, forskning och innovation.
Fler i arbete stärker sammanhållningen och är grundbulten för starka offentliga finanser och bättre välfärdstjänster till medborgarna. En svag förankring på arbetsmarknaden är dessutom huvudskälet till ekonomisk utsatthet. Politiken måste därför fortsätta att verka för att skapa fler vägar till jobb för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det svenska samhället ska hålla ihop.