Herr talman! Vi skall nu behandla lagutskottets
betänkande 1994/95:LU16 Ny marknadsföringslag.
Detta är ett förslag till ny marknadsföringslag som
ersätter 1975 års marknadsföringslag.
I stort sett är vi överens om detta förslag från ut-
skottet. Utskottet har vid behandlingen av detta ären-
de gjort vissa förändringar, bl.a. har tiden för ikraft-
trädandet flyttats från den 1 juli 1995 till den 1 januari
1996 på grund av att utskottet beslutat tillstyrka bl.a.
ett yrkande i vår motion från Centern, L16. Det är
viktigt att dessa förändringar vad gäller "faktureringar
av obeställda varor" är gjorda med tanke på den stora
olägenhet de har medfört för många näringsidkare.
Många företag har upplevt det mycket irriterande
att de erhållit fakturor eller orderbekräftelser för varor
som de inte har beställt. Det gäller inte minst påstådda
beställningar av annonsering i olika kataloger. I de
fallen har det regelmässigt skickats ut fakturor eller
orderbekräftelser innan någon produkt har färdig-
ställts. Just detta har jag själv utsatts för av flera aktö-
rer, då jag tidigare skött administrationen åt ett mind-
re företag. Under de år jag arbetade med detta erhöll
jag åtskilliga fakturor och orderbekräftelser. Vid flera
tillfällen var det svårt att nå dessa företag, och vid
kontakt var de dessutom vid flera tillfällen mycket
otrevliga för att vårt företag inte ville godkänna deras
försök att tvinga oss att annonsera i deras katalog.
Det är därför med stor tillfredsställelse jag kan
konstatera vad utskottet skriver: "Enligt utskottets
mening föreligger ett behov av lagstiftning som kan
motverka negativa säljmetoder i form av fakturasko-
jeri på ett effektivare sätt än vad straffbestämmelserna
i brottsbalken och generalklausulen om otillbörlig
marknadsföring kan göra. Utskottet förordar att rege-
ringen snarast möjligt framlägger ett förslag till rätts-
lig reglering i nu angivet syfte."
Med den skrivningen har vi fått en del av vår mo-
tion tillgodosedd.
Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation 3
om diskriminerande reklam, som behandlar resten av
vår motion.
Vi i Centern tycker att vi nu är mogna att gå vida-
re med att förbjuda diskriminerande reklam. I vår
motion har vi tagit upp detta. Man kan inte välja bort
reklamen. Den möter vi överallt - i tidningar, på TV
och på annonspelare. Därför tycker vi att det är extra
angeläget att vi från samhällets sida sätter gränser och
visar att vi inte accepterar vilken reklam som helst.
Samhället måste reagera kraftigare på reklam som är
kränkande och nedvärderande. Vi anser att övertram-
pen i dag är värre än tidigare. Det förekommer inte
bara reklam där kvinnor framställs på ett kränkande
sätt, utan det är inte heller ovanligt med etniskt och
religiöst kränkande reklam i vissa sammanhang.
Vi har i dag nått den gräns där lagstiftning mot
kränkande reklam känns påkallad. Vi måste sätta
gränser för vad vi tillåter. Lagstiftning är inte tillräck-
ligt. Vi måste fortsätta med opinionsbildning. Lagreg-
lering och självsanering skall inte ställas mot varandra
utan ses som kompletterande varandra. En lagregle-
ring kommer bara åt de grövsta övertrampen. Även
med en lagstiftning har branschen ett ansvar att disku-
tera och skapa normer för god reklamsed.
I Norge där man sedan lång tid har lagreglering
har man goda erfarenheter av just denna kombination
av lagstiftning och egenåtgärder. Inte minst med tanke
på en ökad internationalisering är det viktigt att för-
söka få en enhetlighet i de gränser och kriterier vi
ställer för vad som är tillåtet respektive övertramp.
Sverige har genom olika internationella konven-
tioner åtagit sig att motverka diskriminering av olika
slag. Övriga nordiska länder har genom lagstiftning
möjligheter att ingripa mot diskriminerande reklam.
Sverige borde därför eftersträva att vi uppfyller våra
internationella åtaganden inom detta område.
Därför bör regeringen tillsätta en parlamentarisk
utredning med uppgift att ytterligare bereda frågan
och föreslå reglering mot diskriminerande reklam.
Herr talman! Med det anförda yrkar jag än en
gång bifall till reservation 3.