Herr talman! Först vill jag säga att jag delar de
synpunkter som Rolf L Nilson framförde, dvs. att
svenskt näringsliv har glädje av ett fritt flöde av
idéer över gränserna och att allt som skall uppfinnas
inte behöver uppfinnas i Sverige. De ändringar i
patentlagstiftningen som träder i kraft vid
halvårsskiftet tror jag är en viktig förutsättning för
att stimulera idéflödet.
Betänkandet om innovationsstöd innehåller ett
antal hänvisningar till Halmstad. Det finns många
och goda skäl för detta. Låt mig säga att det jag har
sett av den verksamhet som Högskolan i Halmstad
bedriver inom innovations- och
entreprenörskapssområdet är värt många lovord.
Man lever som man lär, och man använder sina
resurser på ett mycket innovativt sätt. De företag
som har etablerat sig kring högskolan verkar ha
goda utvecklingsmöjligheter.
En del av verksamheten vid högskolan som varken
motionärerna eller betänkandet kommenterar men
som är mycket viktig för svenska innovatörer och
uppfinnare är den forskning som bedrivs vid
högskolans Ekonomicentrum och som handlar om
det som på svenska kallas företagsänglar, en
översättning av det amerikanska uttrycket
''company angels''. Härmed avses privatpersoner
som tillför små onoterade företag kapital.
Eftersom vi aldrig kommer att kunna och inte heller
vill stödja all innovationsverksamhet med statliga
skattepengar är den finansieringen från privata
investerares sida av mycket stor betydelse. I USA
svarar företagsänglarna för totalt 25--50 miljarder
US-dollar, vilket är dubbelt så mycket som det
belopp som gäller för den formella
riskkapitalmarknaden.
Halmstadsforskarnas studier visar att den här
finansieringskällan också finns i Sverige. De
svenska företagsänglarna investerar inte sällan i
unga svenska företag. Många har lång och
framgångsrik ''entreprenöriell'' erfarenhet. De har
ofta företagsledar- och branschkompetens och ett
rikt kontaktnät. De kan dela med sig av sitt digra
kunnande och förmedla värdefulla kontakter. De
skall också ses som tålmodiga och långsiktiga
investerare.
Ett exempel på något liknande som har
uppmärksammats under den senaste tiden är
Innovationsmarknaden (IM), som är en nybildad
sammanslutning med bl.a. Gad Rausing och Curt
Nicolin i styrelsen. Syftet med den organisationen
är att knyta ihop en långsiktig utveckling av
företagande och innovationer med placerarnas
kanske något mer kortsiktiga och spekulativa
intressen. Just tillkomsten av marknadsplatser, där
investerare och innovatörer kan mötas, är en
utveckling som kan leda fram till ett effektivare
flöde av riskvilligt kapital från privata källor till
utvecklingsbara uppfinningar och projekt.
Vad forskarna i Halmstad har pekat på är de
skillnader som fortfarande finns bl.a. i
skattelagstiftningen mellan de regler som gäller för
dem som investerar i börsnoterade företag och de
regler som gäller för dem som väljer att investera
sina pengar i onoterade företag.
Det måste vara en angelägen uppgift för den
fortsatta reformeringen av företagsbeskattningen
att se till att sådana olikheter upphävs, så att det
inte är omotiverade skillnader i beskattning som
styr det investeringsvilliga kapitalet bort från
nyföretagande, innovatörer, uppfinnare och
entreprenörer. I det sammanhanget borde de
forskningsresultat som kommit fram i Halmstad
kunna vara vägledande och därigenom bli av stor
positiv betydelse för svenska innovatörer och
uppfinnare.
Apropå vad Mats Lindberg tidigare sade kan jag
inte låta bli att konstatera att Dagens Industri den
30 maj har en rubrik som säger: Bildt betalade mest
statsstöd inom EFTA. På framsidan står det:
Svenskt stöd ökade mest -- Bildts industribidrag i
täten inom EFTA. Visserligen pekar man även här
på de arbetsmarknadspolitiska insatserna, men
man säger också att FoU har ökat med 16 % till 679
miljoner kronor, och småföretagarstödet har ökat
med 82 % till 307 miljoner kronor; det gäller 1992
års siffror jämfört med 1991. Jag tror att det beror
på hur man vill se det om man anser att den
nuvarande regeringens näringspolitik är stor eller
liten, ökande eller minskande, värdefull eller inte
värdefull.
Herr talman! Jag yrkar bifall till näringsutskottets
betänkande.