Herr talman! Jag vill fråga Kjell Ericsson om han
inte tycker att det är något besvärande att från
kammarens talarstol företräda regeringen i de
näringspolitiska frågorna.
Det är ju uppenbart att man håller på att avveckla
näringspolitiken. Kjell Ericsson tog själv upp det
när han sade att de insatser som han räknade upp i
de flesta fall hade gjorts av
Arbetsmarknadsdepartementet.
Jag kan ta ett exempel. När det gäller
utvecklingsbolagen, som jag tycker att vi var
ganska överens om, tog det lång tid innan man kom
fram till ett beslut. Nu har det tagit ytterligare ett
antal månader. Fortfarande vet ingen hur det skall
se ut i utvecklingsbolagen i respektive län. Detta är
inte att föra en så här viktig fråga framåt, utan det
är i princip att avveckla näringspolitiken.
Det som Kjell Ericsson tar upp ger mig känslan av
att de insatser som regeringen har gjort på det
näringspolitiska området inte har gjorts med nya
pengar. De innovationspengar som man nu för in är
till för att täcka upp det som man under tidigare år
har tagit bort från NUTEK:s anslag. Detta tog jag
också upp i mitt inledningsanförande. Det innebär
en kraftig åderlåtning av NUTEK:s resurser och
därigenom också en åderlåtning av de personella
resurserna.