Herr talman! Det ärende som vi har att behandla
gäller godkännande av grundläggande principer för
avtal rörande Arlandabanan.
Arlandabanan har varit föremål för riksdagens
behandling vid ett flertal tillfällen, senast den 8
december 1993. Då behandlades och godkändes
bildandet av ett projektbolag med uppgifterna att
slutföra upphandlingen av Arlandabanan, samla
rättigheter och skyldigheter som krävs för
genomförande av projektet samt att bevaka statens
avtalsenliga rättigheter.
I propositionen 1993/94:39, som låg till grund för
det TU-betänkande i ärendet som behandlades i
kammaren i december 1993, utlovades också en
redovisning av lämnade garantier.
Arlandabanans koncept och uppläggning
behandlades grundligt i den kammardebatten, och
inget nytt har i sak tillkommit, varför jag för att
spara tid begränsar mig till att kommentera en del
allmänna synpunkter och åsikter som framförs i
reservationen.
Det har från flera håll framkommit kritik som går
ut på att det automatiskt blir höga priser och ett
minimum av service så snart det gäller privata
alternativ. Underförstått är att statliga monopol är
en garanti för god service och låga priser. Kritik har
också riktats mot att konsortiet frestas till
stationslösningar som inte kommer att utformas så
att de är optimalt bra för resenärerna. Likaså finns
påståenden om att Norra böjen skulle bli klar tre år
senare än angivet, eftersom det skulle vara en
ekonomisk fördel för konsortiet.
I reservationen menar man att förslaget till
privatisering av Arlandabanan kommer att
förhindra en samordning av trafiken i Mälardalen.
I en av s-motionerna, som reservationen lutar sig
mot, framhåller man vikten av att resenärer från
norra Svealand och Norrland utan omvägen över
Stockholm skall kunna nå flygplatsen med tåg och
att tågen från Nyköping, Eskilstuna och
Katrineholm bör gå direkt till Arlanda utan
omstigning på Stockholms central.
Herr talman! Den här typen av påståenden har
figurerat i samband med Arlandabanans
behandling. Vad gäller det sistnämnda påståendet
är det och har alltid varit så att de tåg som kommer
norrifrån, västerifrån och söderifrån kan stanna vid
Arlanda. Den saken trodde jag att vi klargjorde
under den förra debatten, i december.
För att ingen osäkerhet skall råda om att det
vinnande konsortiet inte skall frestas till dåliga
lösningar poängterar utskottet i sitt
ställningstagande följande:
''Som tidigare framhållits är ett viktigt
trafikpolitiskt motiv för Arlandabanan att
möjliggöra en sammanbindning av Sveriges största
flygplats med järnvägsnätet. Mot den bakgrunden
är det -- som framhålls i motionerna T75 (c) och T76
(fp) -- viktigt att fjärrtågstrafiken kan integreras
med flygtrafiken. För detta krävs självfallet bl.a. en
tillfredsställande stationslösning för såväl
lokaltågsresenärer som för fjärrtågsresenärer -- -- --
.''
Vidare anförs i betänkandet ''att riksdagen i
samband med 1993 års infrastrukturbeslut
framhållit att hela Arlandabanan så snart som
möjligt bör tas i drift -- -- --. Utskottets uppfattning
ligger fast.''
Med detta, herr talman, har utskottet tydligt
klargjort att Arlandabanan skall ses som en
helhetslösning, att Norra böjen färdigställs utan
försening och att frågan om stationen på Arlanda
ges en utformning som är bra för såväl pendeltågen
som fjärrtågen.
Idén med projektet är att finna en alternativ
finansiering av ett infrastrukturprojekt, något som
också den tidigare regeringen varit inne på men inte
funnit möjligt. Det nu föreslagna konceptet bygger
på en samfinansiering, där staten spar in ett antal
miljarder i byggkostnad och där det byggande
konsortiet som motprestation får trafikeringsrätten
i 45 år, eventuellt med en förlängning med 10 år.
Incitamentet i uppläggningen är att konsortiet kan
tjäna pengar bara på biljett- och
trafikeringsintäkter. Det betyder också att det finns
en drivkraft att göra utformningen sådan att så
många resenärer som möjligt dras till banan. Detta
gäller såväl beträffande den egna tågpendeln som
beträffande antalet tåg som skall trafikera banan.
Herr talman! I debatten har frågan om privata
lösningar varit en trovärdighetsfråga. Man har
menat att dessa till skillnad från affärsverken inte
skulle ta hänsyn till resenärernas behov. Jag hoppas
verkligen att vi när det vinnande konsortiets lösning
presenteras också kommer att få en redovisning av
hur dess uppläggning står sig i förhållande till de
idéer och planer som affärsverken tidigare har
presenterat. Det kan bli en nyttig information inför
framtiden när det kan bli aktuellt med liknande
lösningar för andra objekt.
Arlandaprojektet möjliggör en snabb, säker och
miljövänlig trafiklösning för Arlanda flygplats.
Projektets uppläggning spar ett antal miljarder av
statens -- skattebetalarnas -- pengar. Arlandabanan
knyter samman flyget och tåget på ett effektivt sätt,
och jag är övertygad om att vi kommer att se en
trafiklösning som sätter resenärernas behov i
centrum.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till
utskottets hemställan och avslag på reservationen.