Fru talman! Under denna politiskt intensiva höst
har vi i Sverige genomfört en valrörelse med val till
kommuner, landsting och riksdag. Val har förrättats
till kyrkofullmäktige, och vi har nu senast varit med
om några intensiva kampanjveckor inför
folkomröstningen om ja eller nej till EU. Det är min
förhoppning att det engagemang som så många
människor har visat skall leva vidare även efter
valdagen.
Resultatet vid folkomröstningen blev mycket jämt
men gav ändå ett klart utslag till förmån för ett
medlemskap i EU. Det innebär att Sverige nu kommer
att bli medlem i Europeiska unionen i enlighet med
det avtal som har förhandlats fram mellan Sverige och
EU:s medlemsstater.
Detta är ett historiskt steg för Sverige som nation
- för hela det svenska folket. När vi nu som
medlemmar kommer att ta del av det dagliga och
praktiska arbetet i EU får vi emellertid inte glömma
att det sker mot bakgrund av en jämn folkomröstning.
Det är viktigt att vi alla, oavsett uppfattning i
folkomröstningen, verkar för en nationell samling
kring Sveriges särskilda intressen i den europeiska
unionen.
Medlemskapet ger oss nu ett direkt demokratiskt
inflytande också på Europanivån. Vårt uppdrag är att
utnyttja detta inflytande på bästa sätt. För att det skall
bli möjligt behövs det en fortsatt vital politisk debatt i
hela landet.
I Sverige finns det en bred värdegemenskap kring
många av de centrala inrikespolitiska målen. Så är det
också när det gäller att tillvarata svenska nationella
intressen genom en aktiv utrikes- och säkerhetspolitik.
Min ambition är att söka samförstånd i riksdagen i
olika sakfrågor. Detta slår jag tydligt fast i
regeringsdeklarationen. Även när det gäller
Europapolitiken kommer jag naturligtvis att anstränga
mig för att förverkliga regeringsförklaringens
ambitioner om samarbete, samförstånd och ett nytt
samarbetsklimat.
Nu börjar de viktiga förberedelserna inför
regeringskonferensen 1996, då EU:s framtid skall
bestämmas. Det innebär också att debatten går in i ett
nytt skede. Nu går inte skiljelinjen i första hand
mellan ja och nej. Nu handlar det om att diskutera
hela skalan av politiska sakfrågor. De olika partierna
har en skyldighet gentemot väljarna att företräda det
politiska program som de har gått till val på. Även om
partierna har vitt skilda uppfattningar i mångt och
mycket behöver det inte hindra ett samarbete när det
krävs för landets bästa. Det handlar om att
åstadkomma resultat och hållfasta lösningar.
Det står nu klart att både Finland och Sverige
kommer att ta steget in som medlemmar i den
europeiska unionen. Om några dagar kan också Norge
ansluta sig till skaran av nordiska länder i EU. Det är
min förhoppning att så sker. Detta skulle ge oss i
Norden goda möjligheter att sätta vår prägel på
Europapolitiken. Norden har mycket att tillföra i form
av gemensamma intressen och värderingar. Jag tänker
bl.a. på det breda nordiska engagemanget för miljön,
jämställdheten och den sociala välfärden.
De nordiska länderna kan också bidra till ett
fortsatt stöd för den pågående utvecklingen i Central-
och Österuopa mot demokratisk styrka, välstånd och
stabilitet. Våra baltiska grannar förhandlar nu om
avtal liknande dem som har slutits med sex länder i
Central- och Österuopa. Vi kan från nordisk sida ge
vårt stöd till de baltiska staterna i den pågående
utvidgningsprocessen inom EU.
Fru talman! När Sverige blir medlem i EU öppnar
sig en ny demokratisk dimension för oss i Sverige.
Svensk socialdemokrati kommer att verka för ett
Europa med en levande demokrati där alla människors
lika värde och delaktighet ligger till grund för
politiken. Politiken skall användas som ett instrument
att balansera marknadskrafterna. Människorna måste
engageras.
Det är därför nödvändigt att den offentliga insynen
i EU ökar. Det är också viktigt att riksdagen får
ordentliga möjligheter att följa och påverka den
svenska regeringens arbete i ministerrådet. Jag är
också av den bestämda uppfattningen att
Europaparlamentet måste ges initiativrätt, att dess
beslut skall gälla som förslag till ministerrådet. Vi ser
i dag alltför många prov på klåfingrighet från EU:s
sida genom att man lägger sig i allehanda småfrågor.
Detta bör inte vara EU:s roll. EU skall syssla med de
stora och övergripande frågorna.
En viktig uppgift blir att verka för en alleuropeisk
fredsordning där såväl Ryssland som USA ingår. Den
svenska militära alliansfriheten kommer inte att
rubbas genom medlemskapet i EU.
Från regeringens sida arbetar vi intensivt med
ytterligare åtgärder för att bekämpa arbetslösheten.
Detta arbete underlättas när vi nu blir medlemmar i
EU. I Sverige skall vi fortsätta att driva en ambitiös
och mycket aktiv politik mot arbetslösheten. När vi
blir medlemmar i EU ökar trovärdigheten för vår
ekonomiska politik som syftar till att komma till rätta
med obalanserna i ekonomin. Företagen kan få mer
stabila villkor. Räntan kan pressas ner och
investeringarna öka. Sysselsättningspolitiken får
därmed draghjälp av medlemskapet.
I EU skall vi tillsammans med de övriga
europeiska och socialdemokratiska partierna verka för
att genomföra vårt gemensamma program: Sätt
Europa i arbete. Det är ett program som redan har
bidragit till att sätta sysselsättningen högt upp på EU:s
dagordning.
Sysselsättningsfrågan och arbetet för en sund
ekonomi kommer att ges högsta prioritet när
företrädare för Sverige nu tar plats i EU:s parlament
och ministerråd. Det är nödvändigt för att man skall
bli framgångsrik i kampen för välfärden. Hög
arbetslöshet och offentliga finanser i olag undergräver
den sociala tryggheten. Även som medlemmar i EU
skall vi naturligtvis fortsätta att slå vakt om den
svenska välfärdsmodellan när det gäller skolan,
vården och omsorgen om de äldre.
För att lösa miljöproblemen krävs internationell
samverkan. Strategin för det svenska miljöarbetet i
EU måste bygga på hårdare lagar och regler för
utsläpp och kemikalieanvändning. Det får inte löna
sig att vara miljöbov. Trafikproblemen måste
bekämpas genom skärpta miljökrav på fordon och
konkreta åtgärder mot den ökade vägtrafiken.
Östersjöns miljöproblem behöver ges särskild
uppmärksamhet, och det är nödvändigt att EU ökar
sina miljösatsningar i Östeuropa och det forna
Sovjetunionen.
Här har grunden lagts i det program som de
nordiska socialdemokratiska partierna har antagit:
Europa - en chans för miljön. Nu bör vi gå vidare och
utarbeta motsvarande program tillsammans med
övriga socialdemokratiska partier i Europa.
Länderna i den europeiska unionen är sinsemellan
väldigt olika. Det är stor spännvidd mellan de rika och
fattiga delarna. Därför är solidariteten mellan olika
delar av Europa så viktig för EU. Ekonomisk och
social utjämning bidrar till en snabbare ekonomisk
utveckling. Hela Europa skall leva.
Den gemensamma jordbrukspolitiken är viktig för
att åstadkomma regional rättvisa. Men den är alldeles
för reglerad och tar för stor del av EU:s budget.
Regleringar och subventioner måste minska.
Konsumenternas behov av billig mat skall prioriteras.
Jag ser även ett stort behov av att vi från svensk
sida driver på utvecklingen inom EU för att
åstadkomma mindre protektionism och friare
världshandel. Vi har haft nog med murar i Europa. Nu
gäller det att inte bygga murar runt Europa, utan att
verka för en stor öppenhet gentemot omvärlden.
Inom två år skall ledamöter direktväljas till
Europaparlamentet. De skall väljas utifrån sina
partiers olika politiska program. Vi får säkert ännu en
spännande valrörelse. Så skall det vara i en demokrati.
Men vi har också ett gemensamt ansvar att
åstadkomma resultat när väl debatten klingat ut. Det
skall vara resultat som är hållfasta för framtiden.
Det handlar om att tillsammans skapa ett
samarbetsklimat som underlättar för oss att hävda
Sveriges nationella intressen på den internationella
scenen. Det handlar om att ta till vara den historiska
chans vi har att mer handfast ta del i den europeiska
utvecklingen.