Fru talman! Vänsterpartiet lovade före
folkomröstningen att följa den rådgivande
folkomröstningens resultat. Vi i Vänsterpartiet ansåg
oss ha argumenten för ett nej på vår sida. Men vi
förstod också att förutsättningarna för ja- respektive
nej-sidan skulle vara mycket olika. Ja-sidan hade
stora ekonomiska resurser; ja-sidan hade
etablissemanget och medierna med sig. Om vi skall
ha fler folkomröstningar måste statsmakten, bättre än
som nu skett, vårda principen om att förutsättningarna
för olika alternativ skall vara likvärdiga.
Det vore positivt för demokratin om ja-sidan
kritiskt diskuterade frågor som det kraftiga medium-
och resursövertaget och vad det inneburit för ett
verkligt demokratiskt behandlingssätt av dessa frågor.
Hela ja-sidan, inklusive Arbetsgivareföreningen och
storföretagen, måste redovisa sina ekonomiska
satsningar för en ja-seger. Då kan klarhet skapas för
framtida analys och forskning.
Men vi är inga bittra förlorare. Nej-sidan hade
kunnat vinna. Vi i Vänsterpartiet kommer alltså att stå
fast vid vårt löfte att rösta ja till EU-medlemskapet.
Vårt ställningstagande innebär inte att vi har ändrat
uppfattning. De beslut som nu kommer att fattas
innebär en urholkning av demokratin och rösträttens
värde i Sverige. EU:s överstatliga inslag kommer att
leda till stora svårigheter när det gäller att föra en
självständig politik inom många viktiga områden.
Vi kommer nu att inrikta vårt arbete på att noga
följa vad som blir av alla de löften som ni på ja-sidan
gav. Ni på ja-sidan har lovat sänkt ränta, ni har lovat
ett sysselsättningspaket, ni har lovat bevarad välfärd,
ni har lovat garanterad offentlighetsprincip, ni har
lovat fortsatt alliansfrihet och neutralitetspolitik. Ja,
Mats Hellström har t.o.m. lovat att berätta hur inte
bara den svenska ministern röstat i rådet utan även hur
andra länders ministrar har röstat. I varje fråga skall
vi följa utvecklingen. Ni på ja-sidan vann
omröstningen. Nu skall ni uppfylla alla era löften; det
är en demokratisk skyldighet mot väljarna.
Fru talman! Vi är nu i en ny politisk situation. Om
en dryg månad är Sverige medlem i den europeiska
unionen. Vänsterpartiet kommer att inom EU aktivt
arbeta för demokratisering, öppenhet och offentlighet
i hela EU-systemet. Vi kommer att tillsammans med
andra progressiva krafter arbeta för att
Maastrichtfördraget omarbetas och för att ointresset
för massarbetslösheten bryts. Kampen för rätten till
arbete, social och ekonomisk rättvisa och en bra miljö
måste ställas i centrum.
Det är nödvändigt med en snabb breddning och
öppning av EU för att bryta byggandet av en rik
västeuropeisk fästning. De länder i Östeuropa som
själva i demokratisk ordning väljer att ansluta sig skall
få göra det snarast. Vi kräver också EU:s öppenhet
mot den övriga världen. Unionens protektionistiska
karaktär och tullmurar måste raseras.
Vår huvudinriktning är att motarbeta EU:s
stormaktsambitioner för att i stället försöka bygga upp
ett samarbete med alla Europas länder, med frågor
som arbete, jämlikhet, ekonomisk och internationell
rättvisa i centrum.
En ny regeringskonferens väntar inom EU år
1996. Då kommer med all sannolikhet avgörande
frågor som gemensamt försvar, genomförandet av den
gemensamma valutan och minskat inflytande för de
små medlemsländerna att behandlas. Om det vid den
regeringskonferensen fattas beslut som medför
ytterligare inskränkningar av Sveriges beslutanderätt
måste vi få en ny folkomröstning.
Fru talman! Nej-sidan förlorade omröstningen.
Men vi på nej-sidan är en stark minoritet, som
omfattar 47 % av svenska folket. Vi är 63 % av LO-
medlemmarna. Vi är glesbygdens och
låginkomsttagarnas folk. Vi utgör en mycket tydlig
majoritet av ungdomen, dvs. framtidens invånare i
vårt land. Vi kommer att fortsätta försvara våra
intressen både här i Sverige och i EU-samarbetet.
(Applåder)