Herr talman! Nej, tyvärr kan jag inte ge något uppmuntrande besked beträffande Doharundan. Det fanns ett skede i den finansiella krisen när världens ledare kände ett starkt behov av att ge en positiv signal till världen i övrigt att nu har vi något på gång och ska lösa problemen. Då utlovade man att Doharundan skulle drivas till ett avslut, precis som Carina Adolfsson Elgestam sade. Luften tycks dock ha gått ur detta engagemang, som jag uppfattar det. Jag har inte sett det upprepas.
Det är många lärdomar av krisen som riskerar att förloras om den, som man ur andra utgångspunkter naturligtvis önskar, går över ganska snabbt. Då finns risk att man glömmer att till exempel vidta en hel del åtgärder som behövs inom den finansiella sektorn. När trycket minskar kanske man inte vidtar dem.
Låt oss klara ut det här med rättvis handel så att vi inte missförstår varandra på punkter där det är onödigt. Jag menar att frihandeln bryter ned många orättvisor och gör diskriminering av människor olönsam. Handel och frihandel ökar inkomsterna i de länder som deltar, men fördelningen av denna inkomstökning kan ske på ett rättvist eller orättvist sätt. Där blir ofrånkomligen den nationella politiken i de olika länderna, skattepolitiken och välfärdspolitiken, avgörande för hur vinsterna av handeln fördelas. Att säga att frihandel ger en rättvis inkomst- eller förmögenhetsfördelning är inte korrekt. Man måste göra mer.