Herr talman! Carl B Hamilton insinuerade i sitt anförande att jag hade sagt att frihandel är bra för Sverige men inte för andra länder. Jag vill börja med att säga att om det var så du uppfattade det vill jag be om ursäkt, för det var verkligen inte min poäng. Det jag ansåg att jag sade var att frihandel i stort sett är bra för alla i de allra flesta lägena. Det finns ett par undantag. Det var också det som Kent Persson var inne på tidigare.
Jag vill ta upp någonting som Carl B Hamilton sade: Har man accepterat handelshinder sitter de fast. Historien måste väl ändå ha bevisat att så inte är fallet. Om man tittar historiskt kan man ju se att det har funnits en enorm mängd handelshinder och tullar som inte längre existerar. Det kan rimligtvis inte vara så att de sitter fast per definition. De kanske är svåra att ta bort om man har dem - det må vara en sak. Men det är inte så att de faktiskt sitter fast.
Sedan vill jag ge ett exempel på hur man kan göra när det finns restriktioner som verkligen bara skadar den inhemska industrin.
Till exempel hade man i Moçambique tidigare - jag vet inte om det är så fortfarande - väldigt höga tullar på datorer. Det var inte så att Moçambique var på väg att bygga upp en egen datorindustri, så att det här skulle gagna dem, utan det här gjorde att tillgången på datorer blev betydligt sämre i Moçambique. Det gagnade förstås inte någon i Moçambique.
Vad som krävs är att man gör vissa specifika och väldigt strategiska insatser där man försöker bygga upp en inhemsk konkurrenskraftig industri som man successivt utsätter för konkurrens för att den ska klara sig på en världsmarknad och så att man får den typ av konkurrenskraft som krävs.