Fru talman! Handelspolitik och främjande av handel är en av våra viktigaste frågor för jobb och sysselsättning. Det är en fråga som i förhållande till sin betydelse för vår utveckling alltför sällan debatteras här i kammaren. Senast den var uppe till debatt var våren 2008. Då lyste handelsministern med sin frånvaro, precis som i dag.
Att köpa och sälja varor och tjänster till varandra är grundbulten för tillväxt. Välstånd och handelsutbyte hänger ihop. Om vi tar en titt bakåt i vår historia var medelåldern på 1850-talet 43 år och barnadödligheten 17 procent. Vi levde i ett jordbrukssamhälle, och industrisamhället var i sin linda och låg mestadels framför oss.
Nu är vi på väg att bryta ny mark vad gäller tjänstesektorn och dess exportandel. Vi går från hansetiden och den era då processen med handelsutbyte startade till nutidens handelsutbyte.
Efter andra världskrigets slut har den internationella handeln med varor och tjänster ökat. Den främsta orsaken till detta är de avregleringar av handelshindren som man då gjorde, och det är främst under de senaste decennierna som handelsutbytet har ökat.
Handeln har stor betydelse för ekonomin i ett litet land som Sverige. Den svenska exporten uppgår till mer än 50 procent av bnp, vilket kan jämföras med 30 procent 1990 och 23 procent 1960.
Den svenska handeln är koncentrerad till EU. Exempelvis stod 2008 varuexporten till EU för 60 procent av den totala svenska exporten, och varuimporten kom till 70 procent från EU.
Fru talman! Dagens betänkande handlar i stora delar om frihandel. Om det har vi en bred majoritet här i riksdagen. Det handlar också om exportfrämjande där det är klara skiljelinjer mellan oss, eftersom den borgerliga majoriteten anser att marknaden ska lösa det här på egen hand.
I en alltmer globaliserad värld, där prislappen många gånger även här i Sverige är viktigare än arbetsförhållandena, måste kraven på rättvisa öka.
Mot bakgrund av detta, fru talman, yrkar jag bifall till de rödgrönas gemensamma reservation nr 6 men också till reservation nr 10 under punkt 11 - motiveringen.
Det är viktigt att det internationella handelssystemet tar ett bredare ansvar för hållbar social och ekologisk utveckling. En rättvis globalisering kräver att kampen mot oacceptabla arbetsvillkor förstärks. En ökad konkurrenskraft får inte skapas genom rovdrift på människor eller miljö.
På lång sikt är det endast en socialt och miljömässigt hållbar utveckling som skapar varaktig tillväxt. De mänskliga rättigheterna i arbetslivet måste stärkas globalt. Fri förenings- och förhandlingsrätt måste garanteras och slavarbete, barnarbete och diskriminering elimineras. Det är inte acceptabelt att nästan 70 miljoner barn under tio år i dag arbetar. Därför anser vi att det finns behov av att främja rättvis handel för att säkerställa att både producenter och anställda får skälig lön, men också del av den totala vinsten för att kunna förbättra de sociala förhållandena, särskilt i länder som saknar de här strukturerna.
När vi pratar om frihandel, WTO och utveckling är det lika viktigt att de fattiga länderna ges möjlighet att växa och dra nytta av globaliseringens välfärdsvinster. Här kan vi i dag se att det finns problem med att världens rikaste länder skyddas av handelsbarriärer. Så länge det pågår kommer välståndet att fortsätta vara ojämnt fördelat mellan världens olika länder.
Utvecklingsdimensionen måste därför genomsyra hela handelspolitiken. Utgångspunkten måste vara att det i handelsavtal och ekonomiskt samarbete som Sverige knyter med andra länder i världen ska vara en mer rättvis fördelning av de resurser som finns. Det är också därför det är viktigt att Sverige gör sin röst hörd och verkar för att de kvarvarande tullmurarna mot fattiga länder tas bort och att importrestriktionerna för fattiga länder också tas bort.
Vi rödgröna anser att det inom handelspolitiken också måste finnas en rättvisa vad gäller båda könens rätt och möjligheter. Vi vill att regeringen aktivt ska driva på om att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i den internationella handelspolitiken både inom EU och inom WTO. Inför de nya förhandlingsavtalen ska det hela tiden inkluderas att vi ska avskaffa all diskriminering av kvinnor.
Fru talman! I reservation nr 6 understryker vi också vikten av ökad öppenhet och insyn i handelspolitiken. Då tänker vi främst på WTO men också på andra internationella handelssystem.
För att vi ska få ökad insyn bör regeringen årligen rapportera till riksdagen om utvecklingen inom handelspolitiken. Som det är i dag vet inte vi i oppositionen hur det ser ut utifrån att det har varit ganska snålt med information från handelsministern såväl till utskottet som här i kammaren.
Vad gäller främjandeverksamheten och det exportberoende som Sverige har är det också viktigt att vi blir betydligt tydligare. Svensk ekonomi är ju exportberoende, och vi lever i en tid med ökad arbetslöshet och har sett en kraftig ekonomisk nedgång. Just därför behöver vi höja främjandeverksamheten ute i världen och inte dra ned på den som vi har sett att den borgerliga majoriteten har gjort under de senaste åren, inte minst genom att lägga ned olika utlandsmyndigheter. Som ett litet, exportberoende land måste Sverige bättre ta till vara och använda de redskap som vi har och satsa lite mer och lite större. Vi måste ta till vara den kunskap som ISA, Swedfund och Exportrådet har och se till att det finns resurser för att jobba med ett ökande av främjandet.
Vi kan också konstatera att den borgerliga regeringen har gjort kraftiga neddragningar i stödet till små och medelstora företags export i en tid där Sverige tappar exportandelar. Det känns faktiskt lite allvarligt. Men det görs väl mot bakgrund av den ideologi som man har på den borgerliga sidan, att det är marknaden som ska sköta det här själv. Vi har ju redan under förra mandatperioden sett i motioner och reservationer att det är det som är hållningen, och det är det vi också ser ett resultat av i dag.
Mot bakgrund av detta, fru talman, och att vi inte minst i budgetdebatten och i de motioner vi väckte inför budgetdebatten föreslog ökade anslag, framför allt vad det gäller exportfrämjandet och det som är riktat till små och medelstora företag, har vi fortfarande uppfattningen att det är oerhört viktigt med exportrådgivning till små och medelstora företag. Det kan spela en avgörande roll för dem att få vägledning när det gäller hur man kan nå ut på nya marknader. Precis därför tycker vi att det är viktigt att vi utbildar exportrådgivare som också kan arbeta med detta.
När det gäller de här olika förslagen har vi ju tyvärr blivit nedröstade här i kammaren. Det kan vi bara se som oroväckande inför framtiden.
För att Sverige ska kunna öka sitt främjande kan vi konstatera att alla krafter behövs och att vi måste ha bättre förutsättningar. Vi måste arbeta för att det svenska främjandet ska stärkas men också för att det ska öka med global rättvisa.