Herr talman! Sverigedemokraterna är hela Sveriges parti - ett parti för alla medborgare, unga såväl som gamla. Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti. Det ligger fast och djupt rotat i vår grundläggande ideologi att vårt samhälle ska visa tacksamhet för och vördnad inför, både tidigare generationer svenskar och de äldre som lever i vårt samhälle i dag. Denna tacksamhet och vördnad bör ta sig uttryck i ord och i handling.
Det är, herr talman, måhända något oortodoxt, men jag tänker i alla fall inleda detta viktiga ämne med att tala om barn.
För länge sedan, så länge sedan att ingen i den här kammaren ens var född, föddes en flicka - vi kan kalla henne Gunborg - på en fattig gård i Småland. Redan i skolåldern fick Gunborg och hennes syskon arbeta på gården för att familjen skulle få det att gå ihop.
Det här var innan Sverige blev ett välfärdsland, och det fanns varken försörjningsstöd, studiebidrag eller a-kassa. Livet för den som var fattig, och det var det många som var, var inte alltid så alldeles lätt.
Hur det nu var klarade sig Gunborg och hennes syskon ganska bra. När Gunborg var 18 år gifte hos sig med sitt livs kärlek. Vi kan kalla honom Sven. De flyttade tillsammans till en liten gård utanför Borås där Sven hade fått jobb på en textilfabrik.
Gunborg, som inte hade mycket till skolgång i bagaget men var duktig på att skriva och läsa, gick en kortare utbildning för att lära sig skriva maskin och fick kort därefter anställning som sekreterare på en firma som handlade med tyger. Efter en tid gick det för Gunborg och Sven som det brukar gå och de välsignades med en liten dotter. Senare fick de en dotter till och även en son.
Vid den här tiden fanns varken föräldrapenning eller någon särskilt väl utbyggd barnomsorg i Sverige. Dessutom var det av hävd en mors uppgift att stanna hemma med sina barn, medan en fars uppgift var att försörja sin familj. Så blev det också, och Gunborg var väl inte missnöjd med det. Sven arbetade på fabriken och hon tog hand om barnen.
Tre riktigt lyckade barn blev det också. Förutom att Gunborg tidigt lärde dem att läsa och skriva hade möjligheterna till utbildning kraftigt förbättrats sedan hon själv var barn. Den ena dottern flyttade till Stockholm där hon utbildade sig till civilingenjör och grundade ett storföretag. Den andra dottern intresserade sig för naturvetenskap och kom att satsa på forskning i Uppsala. Sonen flyttade senare till Göteborg där han arbetade framgångsrikt inom varvsindustrin.
Sedermera levde Gunborg och Sven ett strävsamt men stillsamt liv, på det stora hela lyckligt som så många gör när barnen har flugit ut. Men nu ligger hon där, Gunborg, på sitt serviceboende och tänker tillbaka på allting som har hänt i det här landet och hänt henne. Och tänk nu finns allt det där! Nu finns ett ekonomiskt skyddsnät för den som är fattig, nu finns studiebidrag, en möjlighet att skaffa sig en utbildning alldeles gratis, nu finns a-kassa och en massa andra saker, saker som vi ibland tar för givna men som i själva verket har skapats av just Gunborg och Sven och deras generation. Dessutom tänker Gunborg att det inte längre är konstigt att båda föräldrarna i en familj arbetar, att det tvärtom är högst normalt, vilket ju är bra.
Herr talman! Gunborg är bara påhittad. Jag har ljugit ihop hela historien om Gunborg. Hon finns inte, och det gör för övrigt inte heller Sven. Men ändå finns hon. Hon och Sven finns i tusentals och åter tusentals människor som har byggt detta land och som förtjänar att betraktas som det de är, som hjältar och inte som en besvärande utgiftspost.
Herr talman! Jag fick frågan: Varför satsar ni så mycket på pensionärer? De tycks ju i alla fall inte rösta mer på er för det. Det var en journalist som ställde frågan för några år sedan, och det han sade var sant då. Det var inte så många äldre som röstade på Sverigedemokraterna. Men vi vägrar att se politik som ett spel där man gör sina ekonomiska prioriteringar utifrån vilken grupp man tror sig kunna köpa flest röster från.
Vår syn på respekt för den äldre generationen är principiell. Det är därför vi i vårt förslag till budget slopar hela den orättfärdiga skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer. Det är därför vi under 2015 vill satsa 299 miljoner kronor mer än regeringen och närmare en halv miljard mer än den borgerliga oppositionen på utgiftsområde 11. Det är därför vi under mandatperioden vill stärka garantipensionen och på det sättet nå de äldre som har det allra sämst, en förstärkning som skulle ge nästan 800 kronor mer i månaden för en genomsnittlig ogift garantipensionär. Det är också därför vi föreslår kraftfulla satsningar på förlängd omställningspension för den som förlorar sin livspartner.
För morgondagens pensionärer föreslår vi också långtgående förenklingar och förbättringar för de par som vill dela lika på pensionsrätterna som de tjänar in, så att båda får en dräglig pension även om de gör olika livsval på vägen dit och även om de går skilda vägar.
Jag vill avsluta med att yrka bifall till Sverigedemokraternas samtliga reservationer. För tids vinnande poängterar jag reservation nr 2.