Fru talman! För 100 år sedan bestod den svenska befolkningen till stor del av väldigt många unga och få äldre - eller årsrika, som Barbro Westerholm så träffande uttrycker det. Men nu lever vi längre och det föds färre barn, och den utvecklingen har hållit på över tid. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2010 och 2050. Enligt SCB betyder det att 2050 kommer en fjärdedel av befolkningen att vara över 65 år. För att långsiktigt säkra pensionssystemets hållbarhet och ge goda förutsättningar till en god utveckling av pensioner är det viktigt - som flera här har sagt - att sysselsättningen ökar i vårt land. När fler kommer i jobb och inkomsterna förbättras gynnas dagens pensionärer, eftersom pensionerna i ålderspensionssystemet bland annat är knutna till hur genomsnittsinkomsten utvecklas.
Genom att fler arbetar förstärks också den svenska ekonomin som i sin tur även gynnar satsningar på skola, vård och omsorg.
Det behöver skapas förutsättningar så att fler löntagare kan arbeta längre. Sedan 2006 är det 90 000 fler personer över 65 år som arbetar än det var tidigare. Vi kristdemokrater vill gärna bidra till att det fortsätter. Vi vill på det sättet överbrygga generationsklyftorna som finns i samhället. Det är utifrån grundsatsen att varje människas unika livserfarenhet och kunskap blir en tillgång.
Pensionssystemet har sin grund i en blocköverskridande överenskommelse mellan allianspartierna och Socialdemokraterna. Systemet är självständigt, fristående från statsbudgeten, och till skillnad från det gamla ATP-systemet baseras ålderspensionen på hela livsinkomsten, vilket naturligtvis uppmuntrar till arbete och egen försörjning. Vi kristdemokrater värnar pensionsöverenskommelsen, och alla förändringar som rör den måste ske i samförstånd mellan de partier som slutit överenskommelsen.
Vi kristdemokrater har hela tiden arbetat för att förbättra ekonomin för pensionärerna, särskilt för dem med de lägsta inkomsterna. Med Kristdemokraterna i alliansregeringen har vi vid fem tillfällen sänkt skatten för pensionärer med sammanlagt över 16 miljarder, vilket är känt och också har nämnts av flera i debatten. Man kan också uttrycka det så att vi sänkt skatten med 16 000 miljoner; det visar kanske bättre hur mycket pengar det egentligen handlar om. Det har aldrig tidigare gjorts så stora skattesänkningar för pensionärer.
Dessutom har vi höjt bostadstillägget för pensionärer två gånger, senast förra året. En garantipensionär har 2014 ca 1 800 kronor mer i disponibel inkomst varje månad, och en genomsnittlig inkomstpensionär med bostadstillägg har ca 2 000 kronor mer jämfört med 2006. Vi ser också över pensionssystemet för att undvika den stora ryckigheten i pensionernas utveckling. Vi vill som kristdemokrater - jag får tala för vårt parti - så snart det är möjligt sänka skatten för pensionärer så att den hamnar på samma nivå som för löntagare.
Fru talman! Premiepensionen är den del av det allmänna pensionssystemet som den enskilde själv råder över och väljer hur den investeras. Det finns tre huvudsakliga problem som har analyserats och framhållits. Det första är att det finns många olika fonder med väldigt varierande resultat. Det andra är det stora fondutbudet, som är svårt att hantera för de allra flesta sparare. Det tredje är de relativt höga kostnaderna för förvaltning och transaktioner.
Pensionsgruppen har nu enats om att utgångspunkten för de förändringar som ligger närmast i tiden är att det befintliga premiepensionssystemet reformeras i syfte att dels minska kostnaderna, dels skydda pensionssparare som inte kan eller vill välja fonder. Man vill alltså skydda dem från dåliga val. Den förra regeringen, alliansregeringen, fattade i juli i år beslut om att tillsätta en utredning om ett reformerat premiepensionssystem. Uppdraget ska redovisas i september nästa år.
Avslutningsvis, fru talman: Kristdemokraterna vill att den totala intjänade premiepensionen fördelas lika mellan makar som har gemensamma barn under tolv år, såvida inte makarna vill någonting annat. Det skulle kompensera kvinnorna, som i genomsnitt haft lägre lön och i högre grad arbetat deltid samt tagit ett större ansvar för hemarbetet och omsorgen om barnen. Därför är det positivt att utskottet ställer sig bakom förslaget att tillsätta en utredning om det.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna och reservationerna.