Herr talman! Skälet till att jag har begärt ordet i denna debatt är att konstitutionsutskottet har gjort en granskning av hur regeringen har skött frågan om samgående mellan Posten och Post Danmark.
Jag tycker att konstitutionsutskottet har gjort en utförlig redovisning i sitt betänkande. Jag har inte heller något att erinra mot den slutsats som KU har dragit i sitt betänkande. Men jag tycker att det finns anledning att påtala ett par saker i sammanhanget.
Det är viktigt att sätta in frågan i ett annat sammanhang. Under förra mandatperioden hade den borgerliga regeringen majoritet i riksdagen som den utnyttjade till att göra en lång rad förändringar i det svenska samhället, inte minst i fråga om att genomföra utförsäljningar av gemensamma tillgångar, som statliga företag.
Efter valet hade vi en regering i minoritet. Det har också visat sig i ett antal frågor, till exempel de frågor som näringsutskottet hade att handlägga i början på 2011. Då hade vi att diskutera återtagande av bemyndiganden för utförsäljning. Det gällde SBAB, Telia Sonera och Posten. Dessutom behandlade vi möjligheten för regeringen att kunna gå vidare med sina planer att öka ägandet i Vattenfall. I samtliga fyra fall var det en majoritet i näringsutskottet och sedermera i riksdagen som hade en annan mening än regeringen och den borgerliga minoriteten.
I näringsutskottet behandlade vi frågan om Posten Norden AB och det bemyndigande som den tidigare riksdagen hade gett om att man kunde reducera ägandet. Hela den behandlingen tycker jag att det redogörs väl för i utskottets betänkande på s. 193 och framåt.
Vi hade en beredning där inte de borgerliga ledamöterna och inte heller ordföranden i näringsutskottet, som tidigare hade suttit i regeringen, påminde om att det fanns ett aktieägaravtal som skulle kunna ställa till vissa bekymmer för regeringen om bemyndigandet drogs tillbaka. Kansliet hade inte information om det. Utskottets ledamöter hade ingen information om det.
Först efter ett par månader, när vi gjorde justeringen, uppmärksammades detta, vilket också framgår i betänkandet. Regeringen och den borgerliga majoriteten hade då vaknat till och påstod att det aktieägaravtal som hade slutits tidigare kunde ställa till en del bekymmer.
Då ville ansvarig minister komma till utskottet och redogöra för det så kallade aktieägaravtalet. Det finns inte på band vad som sades vid det sammanträdet i näringsutskottet. Men jag och mina ledamöter som var med vet ju mycket väl vad som sades. Det var inga om och men, utan det handlade att svenska staten och svenska regeringen skulle bli skadeståndsskyldig om riksdagen fattade det beslut som majoriteten i utskottet ville fatta. Så var läget.
Det var därför jag sedermera gjorde en anmälan. Nu kan jag notera de svar som har lämnats från regeringen till konstitutionsutskottet och senare också i det förhör som har varit med såväl statsrådet som statsministern.
Jag noterar det utskottet skriver på s. 207: "Fråga om skadestånd kan enligt Peter Norman uppkomma om danska staten väljer en börsintroduktion, om den svenska staten väljer att inte gå med på detta, om OMX Stockholmsbörsen anser att spridningskravet inte är uppfyllt, om det blir fråga om en nyemission, om det blir fråga om att danska staten lider någon som helst skada och om det blir fråga om kompensationskrav från danska staten."
Det är sex "om"! Det fanns aldrig med i diskussionen i näringsutskottet för drygt ett år sedan. Jag vill därför göra riksdagen uppmärksam på att det har skett en förändring i synsättet. Det tycker jag är glädjande, och jag tycker därför att granskningen har fyllt sitt syfte, nämligen att tala om för regeringen att man ska vara oerhört försiktig när man försöker tillrättavisa Sveriges riksdag. Det är vår suveränitet att fatta de beslut som majoriteten här vill fatta. Det är väldigt viktigt att man håller på den principen.
Jag kan också konstatera det som framgår av KU:s eget ställningstagande på s. 208: "Av granskningen framgår att det inte framförts några krav på ersättning på grund av aktieägaravtalet." Det är också viktigt att konstatera.
Jag är utifrån mina utgångspunkter nöjd med detta och drar följande slutsatser för framtiden. Regeringen bör vara mycket försiktig med att försöka tillrättavisa riksdagen. Jag tror också att regeringar - oavsett vilken regering det är - ska tänka sig för när man ingår långsiktiga avtal som sträcker sig över flera mandatperioder. Man ska arbeta för att de ska bygga på breda majoriteter i riksdagen. Det är viktigt. Då blir det en mer tydlig och handlingskraftig regering.
Vidare kan jag notera att det statliga ägandet av Posten Norden är en tillgång för Sverige. Jag kan konstatera att statsrådet Peter Norman i riksdagen den 12 juni sade: "Vi har ett jättefint postverk som vi ska vara stolta över." Han sade faktiskt "postverk". I kammaren den 12 juni noterade han också att riksdagen hade fattat beslut om att ta tillbaka bemyndigandet och att han förhåller sig till det. Därför pågår det inte någon börsintroduktion av Posten.