Fru talman! Jag tycker att det är härligt att höra Jan R Andersson säga att det är viktigt att vi hjälps åt för att lösa de här problemen.
Det går inte riktigt ihop. Man brukar tala om barn av sin tid. Thomas Nihlén beskrev läkemedelsmissbruk. Det kanske är vanligare i en annan grupp. Narkotikamissbruk kanske inte är så spritt i just den gruppen.
Det handlar om en socioekonomisk balans. Rekryteringen sker inte bland dem som har det jättebra. Rekryteringen sker oftast i skikt som har det sämre. Utjämningen är den stora utmaningen för politiken i Sverige i dag. Vi måste bestämma oss för om det handlar om att vi vill utjämna detta eller inte. Då får det genomslag i det här politikområdet.
Jag tycker också att det är tråkigt att departementet inte har presenterat de här utredningarna. Vad har departementet gjort under den här tiden?
Man har styckat upp och privatiserat. Det är i alla fall en insats från departementet, även om jag inte stöder den. Man säger att man har så mycket att göra, och då borde det väl bli resultat.
Jag pratar med mina barn och med ungdomar runt omkring mig om vikten av att vi bryr oss om varandra.
Vi utsätter samhället för stora risker genom att inte mota detta.