Herr talman! Jag vill inleda denna debatt med att faktiskt tacka för det beröm som regeringen har fått från många partier för att vi har tagit fram denna exportstrategi. Jag är lite partisk, men jag måste säga att den här frågan är bland de viktigaste frågorna för oss att diskutera i denna kammare eftersom svensk ekonomi är oerhört beroende av vår export och av våra internationella handelsrelationer. Och den här debatten vittnar om det.
Jag vill börja med att nämna att det i Dagens Industri den 29 februari står: Svensk export vinner mark.
Många i näringsutskottet läste naturligtvis Dagens Industri då. Men det är första gången på 20 år som svensk export vinner marknadsandelar på de internationella marknaderna. Det är en mycket glädjande utveckling därför att en bakgrund till denna exportstrategi naturligtvis är vikten av exporten för vår svenska ekonomi. Men det finns också ett historiskt perspektiv, att vi nu har ett antal år bakom oss där svensk export har tappat mark.
Om man tittar på några av våra konkurrentländer, som Tyskland och Nederländerna, har deras export utvecklats nästan dubbelt så bra som den svenska exporten under ett antal år. Detta är naturligtvis inte långsiktigt hållbart. Väldigt mycket av svensk ekonomi är nämligen uppbyggd på export och handel med andra länder och bidrar mycket till vår bnp men naturligtvis också till finansieringen av vår välfärd.
Jag tycker att exemplet Västra Götaland och det lyft som nu sker av exporten där visar vilken enorm betydelse som exporten har för sysselsättningen i vårt land. När exporten är med och drar vår ekonomi som den nu gör ser vi också en positiv utveckling på svensk arbetsmarknad - fler nya jobb men också en fallande arbetslöshet. Det här betyder därför otroligt mycket för svensk ekonomi.
Det är uppenbart att alla vi som deltar i den här debatten i dag delar insikten om exportens och handelns betydelse för Sverige. Men jag vill ändå nämna bara en siffra för att sätta detta i ljuset. Kommerskollegium presenterade i slutet av förra året en rapport som visade att den direkta exportindustrin i dag sysselsätter 678 000 människor. Men om vi räknar in de företag som är direkt beroende av exporten för sin verksamhet och som understöder exportsektorn blir det 1,3 miljoner människor som går till jobbet varje dag tack vare svensk export. Detta är alltså otroligt viktigt för svensk ekonomi. I princip var tredje människa som går till jobbet gör det tack vare svensk export.
Detta är en del av bakgrunden till att vi från regeringens sida har valt - det var nästan det första vi gjorde i regeringsställning - att prioritera arbetet med exporten, ta fram denna exportstrategi och också växla upp det exportstödjande arbetet ganska dramatiskt budgetmässigt.
När vi tittar på de problembilder som ändå finns av svensk export är vi mest beroende av export till våra nära grannländer. Det är inte konstigt. Ungefär 70 procent av svensk export går till Europa. Men när vi tittar framåt ser vi att ungefär 80 procent av den förväntade tillväxten i världsekonomin kommer att ske utanför Europa. Därför måste vi jobba med att nå fler tillväxtmarknader runt om i världen för att Sverige inte ska gå miste om den exportutveckling som vi har möjlighet att ta vara på för svensk ekonomi.
En annan sak som jag tycker är mycket viktig och som ligger bakom denna strategi är att bara 10 procent av de svenska företagen exporterar. Det finns en enorm potential att få fler små och medelstora företag att våga och vilja ta steget ut på exportmarknaden. Vi vet att det har mycket stor betydelse för svensk ekonomi, men det har också mycket stor betydelse för sysselsättningen i vårt land. Det är nämligen genom små och medelstora företag, som tar steget ut på exportmarknaden och har behov av att expandera och göra nyanställningar, som vi kan få en stor sysselsättningseffekt.
Strategin pekar egentligen ut ett antal utmaningar. Fler små och medelstora företag måste våga och vilja exportera, vilket jag just nämnde. Svenska varor, tjänster och system måste nå högre upp i förädlingskedjan. Sveriges attraktionskraft för investeringar, kompetens och turism måste öka. Och den globala handeln måste hållas öppen. Det är detta som ligger till grund för regeringens exportstrategi.
I exportstrategin finns det 22 konkreta insatser utpekade som vi nu jobbar med för att förverkliga den. Man kan säga att det är fokus inte bara på att få små och medelstora företag att ta steget utan också, vilket är viktigt, på att inte glömma bort våra stora exportföretag i Sverige och deras möjligheter att vinna inte minst de stora affärerna på en global arena. Det betyder otroligt mycket för svensk ekonomi och långsiktigt för vårt välstånd.
Utarbetandet av strategin har skett i väldigt nära dialog med näringslivet. Såväl enskilda företag och branschföreningar som fackliga organisationer har bidragit till arbetet med att fundera på vad som behöver göras ytterligare för att vi ska bli bättre i vårt exportfrämjande. Jag vill tacka för den dialogen. Det mottagande som exportstrategin har fått, inte minst från näringslivets sida, visar att man anser att vi har följt upp samtalen på ett bra sätt och identifierat viktiga områden som de har påpekat och som vi nu jobbar med. Det gäller både för stora företag och för små och medelstora företag.
Nu pågår arbetet med att implementera och genomföra de 22 insatserna. Jag vill ge några exempel till riksdagen för att visa hur arbetet pågår och vad som händer i strategin.
Det första är att vi jobbar väldigt hårt med att effektivisera det statliga exportfrämjandet. Det ironiserades lite grann kring begreppet Team Sweden och försöket att få ihop de svenska aktörerna och samarbeta mycket. Jag ska säga att det i de dialoger vi hade var en fråga som engagerade näringslivet mer än någon annan. Man sa: Det är för många aktörer, det är svårt att veta vem som gör vad. Kan ni inte samordna insatserna så att det blir lättare för företag att hitta rätt i det stöd som ändå finns och utveckla det stöd som finns för små och medelstora företag att gå på export?
Det är därför vi skapar en organisation här hemma för att försöka skapa bättre och tydligare ingångar för företag runt om i Sverige, genom de regionala exportcentrum vi nu har beslutat om - de sex första - för att se till att företag får en dörr in men också hjälp inom 24 timmar. Det är även en samordning av våra insatser på viktiga internationella marknader. Att alla våra aktörer kan hjälpas åt och dra åt samma håll betyder mycket för att vi ska lyckas inte minst på svårare marknader runt om i världen. Vi har tagit beslut om att stärka närvaron på viktiga marknader. Vi har öppnat generalkonsulatet i New York igen, och vi öppnar nya ambassader i Tunisien, Filippinerna och Peru. Business Sweden har öppnat utlandskontor i Singapore och avser att snart öppna i Teheran.
Vi har fattat beslut om de regionala exportcentrumen, som jag nämnde, för att samordna de statliga aktörerna och involvera de regionala aktörerna och andra aktörer som finns för att främja företagande regionalt runt om i Sverige. Det ska alltså inte bli någon avgränsning utan snarare en inbjudan att samverka ännu mer regionalt i Sverige. Statskontoret har just kommit med sin granskning av det nationella främjandet, och jag tror att de använde orden "en stor röra" på regional nivå. Det visar behovet av att kraftsamla på regional nivå för att göra det enklare för företagen att hitta rätt.
Vi kommer efter sommaren att starta den digitala exportinformationen, ett enda fönster vi håller på att samla på hemsidan verksam.se, för att visa det statliga stöd som finns för att få rådgivning, marknadsföring, finansiering etcetera på ett enda ställe. Business Sweden står nu också i startgroparna för att sjösätta en informationskampanj riktad till små och medelstora företag för att informera om vikten av export och vad för stöd och hjälp man kan få för att internationalisera sin verksamhet. Det strategiska arbetet med att vinna fler av de största globala affärerna har påbörjats, och Business Sweden har tillsammans med Svenskt Näringsliv redan identifierat ett antal pilotprojekt för att se hur man kan jobba strategiskt för att vinna de stora internationella affärerna.
Flera insatser har påbörjats när det gäller att stärka Sverigebilden. Nyligen lanserades till exempel ett digitalt skyltfönster för de kulturella och kreativa näringarna. Det lanserades i Austin i USA, och vi gör särskilda insatser med Sverigebilden i till exempel Indien. Vi gör även särskilda insatser för att öka turistfrämjandet i både Indien och Kina; under våren öppnas tio nya viseringskontor i Kina för att underlätta till exempel turistströmmarna till Sverige.
FN-strategin när det gäller att vinna stora internationella upphandlingar har också gått vidare. Vi har gjort en resursförstärkning av vår närvaro i New York för att kunna jobba strategiskt för att Sverige ska ha möjlighet att ta hem en del av de stora affärer som finns i FN-systemet. Vi jobbar också med att stärka svensk talangattraktion genom till exempel Svenska institutet.
Vi märker att vi är igång med insatser. På många av dessa 22 områden går arbetet framåt. Jag ville ta lite tid för att visa att det nu är fullt fokus på genomförandet. Det är också en stor öppenhet - märker vi att någonting inte riktigt fungerar gör vi om och gör rätt, för ambitionen är att se till att öka våra framgångar på internationella marknader. Då ska vi också lära av det vi gör under tiden.
Som några av er har lyft fram i debatten vill jag också poängtera vikten av att genomförandet av exportstrategin sker i samklang med den nationella handlingsplanen för företagen och mänskliga rättigheter. Det är första gången en regering kopplar ihop de här två frågorna och jobbar strategiskt med det. Det blir ännu viktigare eftersom ett antal av de prioriterade marknader vi pekar ut i exportstrategin är svåra marknader där det finns omfattande korruption eller brister i mänskliga rättigheter. Därför är det ännu viktigare att jobba med hållbart företagande ihop med frågan om exportstrategin, och det tycker vi är väldigt viktigt.
Vi ser att exportstrategin ska bidra till regeringens övergripande mål att bekämpa arbetslösheten och få EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Vi är på gång med genomförandet, och jag vill avslutningsvis konstatera att detta innebär en rejäl uppväxling men förhoppningsvis också ett långsiktigt engagemang från Sveriges sida att ta exportfrågorna och handelsfrågorna på större allvar. Jag hoppas också att vi framgent kan nå en större politisk enighet om vikten av dessa frågor. Den debatt som än så länge har varit har nämligen speglat en stor enighet om betydelsen, men det är också viktigt att vi når enighet inte minst om de ekonomiska satsningarna framöver för att göra detta.
Jag hoppas alltså att vi får se fler positiva rubriker om svensk export under de närmaste åren. Det är i alla fall det vi jobbar med, och förhoppningsvis ska exportstrategin leda till det.
(Applåder)