Herr talman! Tack, ministern, för att ni lägger fram en exportstrategi! Jag tycker att det borde vara en handelsstrategi. Vi kan klyva ord; det är inte det som det handlar om.
Det går bra för svensk export. Ja, det är inte konstigt, det. Vi har haft en mycket aktiv handelsminister under åtta år som har byggt vidare på att det går upp och ned med exporten. Det gör det alltid. Det beror på valutakurser, oljepriser, pappersmassapriser och basnäringspriser. Vi kan dock konstatera att Konjunkturinstitutet just nu kyler ned sin prognos: svagare utfall för världshandeln, global industriproduktion och inköpschefsindex sjunker.
Detta är den verklighet som vi har att stå på. Vi kommer alltid att se ambassader och handelskontor öppna och stänga, oavsett vilken regering det är.
Jag vill ändå komma in på resonemanget kring närmarknader och fjärrmarknader. Det är Tyskland och Norge som är de absolut största marknaderna. Ministern sa tidigare att det inte är här svenska företag behöver hjälp. Men det finns delar i den svenska exporten som kan utvecklas mer, och det gäller framför allt tjänsteexporten.
Jag kommer tillbaka till det här som vi har resonerat om tidigare, inte minst tjänsteexport inom välfärdstjänster, där Tyskland har en enorm potential i den jämställdhetsomgörning som det landet genomgår nu. Det blir fler kvinnor som kommer ut på arbetsmarknaden, och det här kan svenska företag. I Tyskland behöver man den här hjälpen och det här stödet.
Det viktigaste som företag behöver är stöttning från det offentliga, men det finns också möjligheter för privat exportrådgivning att bidra. Jag skulle vilja fråga ministern: Finns det en möjlighet att regeringen bejakar en upphandling av exportrådgivningstjänster som komplement till Business Swedens aktiviteter?