Fru talman! Det är dyrt att bo i Sverige. För
många familjer går en tredjedel av inkomsten efter
skatt enbart till att betala hyran. Låginkomsttagare
betalar ofta mer än hälften för att bo. Bara fastighets-
skatten motsvarar en månadshyra per år. Därför är det
för många människor omöjligt att klara sig utan bo-
stadsbidrag. Just mot den bakgrunden är det allvarligt
att det system som byggts upp inte fungerar.
Den proposition som vi nu skall diskutera,
Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen, visar
med all önskvärd tydlighet att bostadsbidragssystemet
lider av mycket stora brister. Enkelt uttryckt: Det har
kapsejsat. Endast 10 % av de hushåll som fick bo-
stadsbidrag någon gång under 1997 har fått bidraget
utbetalat med korrekt belopp. Så får det inte förbli.
Detta har nu äntligen också majoriteten i bostadsut-
skottet insett. Vi är samstämmiga, eniga om ett till-
kännagivande till regeringen om att det är absolut
nödvändigt att träffsäkerheten blir mycket bättre.
Orsakerna till den situation som uppkommit och
som moderaterna påtalat många gånger, senast i de-
cember, står att finna dels i systemets utformning,
dels i den praktiska hanteringen av bidragen. Det
behövs både snabba åtgärder för många människor i
en akut situation och åtgärder som gör att människor
inte på grund av höga skatter på inkomster och boen-
de tvingas bli bidragsberoende. Bidragssamhället
måste bort.
Tryggheten för var och en måste i första hand
grunda sig på vetskap om att man kan påverka sin
situation utan att vara beroende av ständiga föränd-
ringar och politisk klåfingrighet. Samtidigt måste
varje individ som behöver hjälp och stöd vara förvis-
sad om att få det då det verkligen behövs. Därmed
kan statens insatser riktas mot dem som behöver stöd
och hjälp.
En snabb åtgärd kan vara att se till att någon av-
gift inte skall erläggas då återbetalning av bostadsbi-
dragen sker. Det är enligt moderaternas mening inte
rimligt, rent av stötande, att lägga ytterligare sten på
bördan för de hushåll som redan har det svårt att gå
ihop ekonomiskt. Dessutom avviker systemet med
avgifter på återbetalningspliktiga belopp från vad som
allmänt gäller för övriga bidragsformer som försäk-
ringskassan administrerar.
Det har också visat sig i Riksförsäkringsverkets
utvärdering att det varit bristfällig information om
vilka avgifter som utgår på återbetalningspliktiga
belopp och om möjligheterna för den enskilde att
genom frivillig förtida återbetalning undgå att behöva
betala avgift.
För att underlätta återbetalningen för de hushåll
som fått för mycket bidrag utbetalt har vi moderater
tillsammans med övriga borgerliga partier, trots soci-
aldemokratiskt motstånd, lyckats genomdriva att
någon avgift inte skall utgå på återbetalning av bo-
stadsbidrag från 1997. Vi hade gärna sett att avgifts-
befrielsen skulle gälla även framgent i avvaktan på ett
nytt vettigt system, men dit ville inte utskottsmajori-
teten sträcka sig.
I särskilda yttranden beskriver Moderaterna till-
sammans med Kristdemokraterna, Centern och Folk-
partiet nödvändigheten av att ett framtida system
måste vara lättbegripligt, administrativt lätthanterligt
och upplevas som rättvist.
Informationen till den som ansöker om bostadsbi-
drag måste mycket tydligt och klart ange att bidraget
är preliminärt och att krav på återbetalning kan kom-
ma att ställas om t.ex. inkomsten ökar. På samma sätt
måste den som under bidragsåret anmäler förhöjd
inkomst få en omedelbar och tydlig information om
att detta kan ge upphov till krav på återbetalning och
- inte minst viktigt - upplysas om möjligheten till
förtida återbetalning.
Stora grupper har drabbats av betydande återbe-
talningskrav. De mest frekventa fallen berör personer
som under bidragsåret alternerar mellan studier, ar-
betslöshet, socialbidrag och/eller arbete. Men även
många som efter långdragna löneförhandlingar först
under årets sista månader erhåller retroaktiv löneför-
höjning drabbas av systemet. Snårigheten i bidrags-
reglerna leder till onödiga missförstånd. Politiska
beslut om bidragsnivåer och andra villkor för bidraget
skapar otrygghet, eftersom man inte kan planera sin
ekonomi längre än till nästa gång riksdagen samman-
träder.
Detta sammantaget visar nödvändigheten av att en
samordning med övrig socialpolitik bör komma till
stånd. Det visar också, vilket är det viktigaste, att det
måste till skattesänkningar både på arbetsinkomster
och på boende, så att fler får möjligheter att leva på
sin lön.
Jag yrkar med detta bifall till reservation nr 2 och
ställer mig också bakom reservation nr 8 och skriv-
ningarna i övrigt i betänkandet, med observerande av
de synpunkter som finns i de särskilda yttrandena
med moderat signatur.