Fru talman! I förevarande betänkande föreslås att
kostnaden för medlemskap i fackförening ska kunna
göras avdragsgill. Syftet med förslaget sägs vara att
skapa en likställighet med arbetsgivarnas rätt till
avdrag för sina avgifter till arbetsgivarorganisationer.
Den argumentationen bygger dock på ett felaktigt
synsätt, eftersom hela beskattningen av fysiska och
juridiska personer är uppbyggd på helt olika sätt.
Dessutom kan sägas att medlemskap i fackföre-
ning inte kan anses vara en nödvändig utgift för in-
komstens förvärvande. Om man resonerar på det viset
skulle man lika gärna kunna hävda att också kostna-
den för en anställd person som inte är med i facket
men ändå vill ha juridisk expertis till hjälp med t.ex.
arbetsrättslig rådgivning borde vara avdragsgill, men
detta föreslår regeringen inte. Även på denna grund
vill vi avvisa förslaget.
Man kan dessutom säga att det inte är diskrimine-
rande mot de anställda som inte vill vara med i facket
att deras kostnader inte ska vara avdragsgilla, precis
som gäller för fackanslutna anställda.
Därtill kan man också kritisera det faktum att det i
förslaget inte anges något tak för hur högt avdraget
ska kunna vara. Avgiften till facket kan i princip bli
hur hög som helst.
Den utredning som studerat dessa frågor påpekade
också att en skattelättnad utan tak skulle kunna leda
till en tendens till höjning av avgiften. Utredningen
konstaterade att kostnader som utgör personliga lev-
nadsomkostnader, exempelvis större andel försäk-
ringar eller andra kollektivt erbjudna tjänster, skulle
kunna tas ut inom ramen för medlemsavgiften. Ändå
har regeringen inte föreslagit något tak. Däremot
föreslår den ett golv för avgiften vid 400 kr.
Ett annat argument är att hela förslaget verkar vila
på det faktum att fackavgifterna börjar bli för höga.
Det börjar bli för dyrt att vara med i facket, och det
verkar som om för få anställda tycker att de får ut
tillräckligt med hjälp från facket för de avgifter som
man betalar. Min slutsats av det är att facket i stället
borde krympa sina kostnader. Man har kanske en för
stor kostym - för många ombudsmän och för mycket
verksamhet vid sidan om. Det är t.ex. bekant att de
fackliga organisationerna skänker ganska mycket
pengar till det socialdemokratiska partiet. Här finns
en möjlighet att minska kostnaderna.
Vi har alltså flera skäl till att avvisa förslaget om
avdragbar fackavgift.
Ett annat område som berörs i detta betänkande
gäller avgiften till a-kassa. Det föreslås en skattere-
duktion även för denna avgift. Vi avvisar detta på
grund av att vi har ett annat förslag, som vi har redo-
visat tidigare. Till att börja med vill jag säga att vi
delar regeringens beskrivning att det med nuvarande
system endast är en del personer som kan dra av av-
gifterna. Man får dra av avgifter bara om man har
kostnader som totalt sett uppgår till över 1 000 kr i
inkomstdeklarationen, och det har inte alla.
Vi vill dock ändra på det förhållandet att det bara
är en del personer som får sin a-kasseavgift avdrags-
gill, genom att genomföra ett helt nytt system. Det är
i dag så att 90 % av kostnaden för a-kassa täcks av
allmänna skattemedel, och den enskilde betalar själv
omkring 10 %. Vi vill ändra på den balansen och låta
en större del av kostnaderna bäras av den enskilde
och en mindre del av det allmänna skattesystemet.
I vårt förslag höjer vi alltså avgiften till a-kassan
och sänker då kostnaderna för det allmänna skatte-
systemet. Vidare inför vi en rätt att dra av hela kost-
naden när det gäller a-kassan, på samma sätt som man
i dag kan dra av för egenavgifterna till pensionssys-
temet. Det systemet finns så att säga redan i dag. Vi
gör ett parallellt system för a-kassan. Det blir då en
liten nettokostnad för den enskilde jämfört med hur
det är med det system som vi i dag har när det gäller
a-kassan.
I det moderata förslaget ingår också en rad skatte-
sänkningar och en rad andra åtgärder, så totalt sett
kommer den enskilde att i sin portmonnä ha mer
pengar över varje månad än i dag. Det här förslaget
måste ses i samband med alla andra åtgärder som vi
genomför.
Till slut vill jag bara säga att vår grundläggande
syn på skatter och avgifter är att det ska vara så trans-
parent som möjligt. Då måste det hela följa vissa
grundläggande principer. Det börjar nämligen bli rätt
många avsteg från det nu. Dessutom tycker vi att
särbehandlingen av facket absolut måste stoppas
eftersom sådant är diskriminerande gentemot anställ-
da som inte är med i facket.
Därför, fru talman, yrkar jag, som sagt, avslag på
förslaget om avdragsrätt för fackavgifter samt bifall
till reservation 1.