Fru talman! En väl fungerande konkurrens är inget
mål i sig utan är ett redskap för att nå de samhälleliga
mål som vi ställer upp till så låga kostnader och god
kvalitet som möjligt, för att konsumenterna och med-
borgarna skall få bra och billiga varor och tjänster.
En väl fungerande konkurrens är nödvändig för att
skapa ett tillräckligt omvandlingstryck i ekonomin,
som driver på strukturomvandlingen så att produk-
tionsresurserna utnyttjas på effektivaste sätt.
I Sverige har denna utveckling pågått kontinuer-
ligt. Stora, mycket medvetna strukturförändringar har
gjorts inom t.ex. textil- och varvsindustrin, för att
nämna några. Den solidariska lönepolitiken har varit
en annan viktig bidragande faktor.
En av de viktigaste förutsättningarna för en god
konkurrens är emellertid en stabil och sund ekonomi.
Den omfattande budgetsanering som den socialdemo-
kratiska regeringen genomfört och en starkare krona,
jämfört med för några år sedan, förbättrar konkurren-
sen ytterligare och ökar omvandlingstrycket. Detta
kommer att ge bättre och starkare företag och mer
avancerade produkter.
Internationella jämförelser tyder ändå på att kon-
kurrensen är svag i Sverige på en del områden, sär-
skilt i delar av tjänstesektorn och framför allt på livs-
medels- och byggsidan.
Regeringen har därför tillsatt en rad olika utred-
ningar som har till uppgift att öka konkurrenstrycket.
Många av dessa har precis avslutats eller avslutas
inom den närmaste tiden och kommer då att beredas
inom Regeringskansliet. En viktig utgångspunkt i
detta arbete är att privata, statliga och kooperativa
företag skall konkurrera på likvärdiga villkor och att
det skall finnas ett tydligt konsumentperspektiv.
Arbetarrörelsen bär på en stark tradition, ända se-
dan slutet av förra seklet, när det gäller att värna kon-
sumentens intresse gentemot de producenter som
gärna använder en styrkeposition på marknaden till att
ta ut för höga priser.
Ett exempel är konsumentkooperationen som
växte fram ur arbetarrörelsens praktiska arbete för att
minska brukets makt över bruksarbetaren. Därför
föddes konkurrerande alternativ till bruksbutiken.
Arbetarrörelsen har ett starkt konsumentperspektiv
som vi i dag knyter an till i vår ambition att minska
hindren för en sund konkurrens.
Nu fortsätter vi det arbetet, självklart under delvis
annorlunda omständigheter.
För ett litet land som Sverige är det av avgörande
betydelse med en väl fungerande konkurrens också på
den internationella nivån. En sådan konkurrens inom
den inre marknaden leder till att lägre priser kommer
Europas konsumenter till del. Här är Sverige pådri-
vande.
Den viktigaste åtgärden är för närvarande att för-
bättra möjligheterna till marknadstillträde, att öppna
de europeiska marknaderna. Det är särskilt tydligt när
det gäller tele och energi. Det finns stora brister i
ömsesidigt gällande regler som missgynnar svenska
företag jämfört med utländska.
Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att se kon-
kurrensfrågorna i detta vida perspektiv när jag nu går
in på de olika delarna i betänkandet.
Den konkurrenspolitiska diskussionen har för när-
varande, också här i kammaren i dag, nästan uteslu-
tande inriktats på den offentliga sektorn, dels genom
de borgerligas attacker men också som en följd av
konkurrensverkets agerande.
De borgerliga har en oerhört dogmatisk inställning
till den offentliga sektorn. Man gömmer sig bakom tal
om konkurrens och effektivitet för att egentligen
åstadkomma andra mål, som privatisering och utför-
säljning. Att utsätta offentliga verksamheter för kon-
kurrens blir därmed ett överordnat mål i sig. Det är
driftsformen som blir det centrala, inte att samhällets
resurser används så effektivt som möjligt. Flera un-
dersökningar pekar på att konkurrens är viktigare för
kostnadseffektivitet än om en verksamhet drivs privat
eller offentligt.
Kommun- och landstingspolitiker har till uppgift
att värna sina medborgare och att på bästa sätt uppfyl-
la samhälleliga mål som en god barn- och äldreom-
sorg och en bra sjukvård. I vilken form verksamheten
skall drivas varierar självklart. Ibland är det den of-
fentliga regin som är att föredra, andra gånger är det
kooperativa eller privata lösningar som är det bästa.
Jag vänder mig därför bestämt emot den uppfatt-
ning som innebär att alla kommunala verksamheter
skall överföras i privat regi, eller att alla kommunala
bolag skall säljas ut. Hur kan man veta att det alltid är
bäst i det enskilda fallet?
Mycket av denna diskussion handlar dessutom om
storstädernas villkor. I glesbygd saknas många gånger
alternativ till den kommunala driften. Det finns helt
enkelt inte några privata företag som är intresserade
att ta över.
Den socialdemokratiska regeringen har nyligen
ändrat i konkurrensverkets regleringsbrev så att verket
numera också skall ta hänsyn till konsumentens in-
tressen och regionala och andra fördelningseffekter i
beslut om just konkurrensfrågor.
Vad som är viktigt är att det finns klara regler för
konkurrensutsättningen i kommuner och landsting.
Svenska kommunförbundet har därför tagit fram ett
kommunalt konkurrensprogram. Programmet är upp-
lagt som en vägledning för kommunerna med åtgärder
som kan vidtas för att stärka konkurrensen. Kommun-
förbundet har för avsikt att aktivt följa upp utveck-
lingen av detta och en analys kommer att göras under
hösten i år.
Jag kan ändå redan nu nämna att Stockholms stad
har antagit ett nytt program för anbudsupphandling
t.ex. Det har skett i full politisk enighet.
Fru talman! Regeringen kommer att se över kon-
kurrenslagen för att göra den bättre anpassad till de
små företagens förutsättningar. I dag medför konkur-
renslagen i praktiken olika behandling av stora och
små företag, till de små företagens nackdel. Små före-
tag som sluter sig samman för att kunna minska kost-
nader för distribution, inköp och marknadsföring
behandlas mycket strängare än ett stort företag.
Frågan om ICA:s s.k. kedjeundantag från konkur-
renslagen har behandlats i en tjänstemannautredning i
Regeringskansliet. Utredningens betänkande är nu ute
på remiss. Tiden går ut den 4 april. Utredningen har
bl.a. föreslagit att marknadsdelsgränsen sätts till 25 %
mot nuvarande gräns vid 35 %.
Vi socialdemokrater anser att ICA-modellen
självklart skall få leva kvar. Vi tycker att det är posi-
tivt att små köpmän samverkar för att hålla låga kost-
nader. Samtidigt måste man självklart se till att inte
någon missbrukar en dominerande ställning så att
konsumenten inte får ut kostnadseffektivitet i låga
priser. ICA kan därför inte räkna med något fribrev
från kravet att alla företag skall utvecklas under kon-
kurrens till nytta för konsumenten oavsett om man har
kedjeundantag eller ej.
Viktigt är också att leverantören har möjlighet att
leverera till enskilda butiker så att inte samverkan
innebär att leverantörer stängs ute.
Den här ICA-debatten visar hur partipolitiska des-
sa konkurrensfrågor egentligen är. För borgerliga
partier är det okej att gripa in i föreningsrätten till
förmån för konkurrenslagen, i de fall man minskar
fackföreningsrörelsens förhandlingsfrihet, eller att ge
sig på den kommunala kompetensen till förmån för
konkurrenslagen i de fall man kan privatisera offentlig
verksamhet och begränsa kommunernas handlingsut-
rymme. Men när man upplever att en konkurrent till
konsumentkooperationen, ICA, angrips av konkur-
rensmässiga skäl är det stopp.
Det visar att det inte bara är konsumentintressen
som styr, utan att det finns ideologiska skäl som dri-
ver. Här tycker jag att vi skall välja. Antingen håller
vi en rak linje i konkurrensfrågorna. Då skall konsu-
mentintresset gå före allt annat i alla sammanhang.
Eller också låter vi de partipolitiska hänsynen ta över.
Då är det våra olika visioner om hur samhället skall se
ut som styr.
Vi anser, som jag tidigare anfört, att det är viktigt
att ICA-modellen får leva kvar. Därför måste even-
tuella förändringar av gruppundantaget föregås av en
grundläggande analys som också speglar påverkan på
glesbygden.
Utskottet säger också att man inte finner det helt
orimligt att nuvarande gruppundantag förlängs i av-
vaktan på denna analys.
Så till Södra Skogsägarna.
Södra Skogsägarna är en ekonomisk förening som
ägs av ca 31 000 sydsvenska skogsägare. Det är den
största av Sveriges skogsägarföreningar. I juni 1996
fattade Konkurrensverket beslut om förbud riktat mot
Södra Skogsägarna, beträffande samarbete om för-
säljningspriser avseende sågtimmer och massaved.
För närvarande pågår en rättsprocess inom Stock-
holms tingsrätt. Den tvist som skall lösas avser i hög
grad hur den gällande konkurrenslagen skall tilläm-
pas. Frågorna omfattar grundläggande rekvisit i lagen
om hur den relevanta marknaden skall definieras och
om de aktuella produkterna skall anses vara produce-
rade hos medlemmarna, eller skall betraktas som
vidareförädlade i föreningens regi.
Från utskottsmajoritetens sida, där tydligen nu
också moderaterna ingår, anser vi inte att det finns
någon anledning att närmare gå in på den prövning
som pågår i detta enskilda ärende.
Hur det s.k. legalundantaget, som rör skogs- och
jordbruket, skall utformas framöver bereds för närva-
rande i Regeringskansliet och utskottet förutsätter att
regeringen inom kort redovisar resultatet för riksda-
gen.
Med detta tillstyrker jag betänkandet och yrkar
avslag på motionerna.