Fru talman! Jag är säker på att jag och Lennart
Rohdin delar samma upprördhet över sexuella trakas-
serier. Jag är säker på att jag och Lennart Rohdin
också delar samma spontana förvåning och upprörd-
het när vi ser denna typ av myndighetsutslag. Men att
gå från det till att göra som Lennart Rohdin, välja att
bortse från att inkomstskattelagstiftningen inte är
gjord för att förhindra viss typ av beteende utan har
en konsekvens som utgår från andra delar, är att göra
det för enkelt för sig.
Det handlar här inte om huruvida domstolen har
beslutat eller inte. Det handlar om en mängd olika
typer av skadestånd som har sin upprinnelse i an-
ställningsförhållandet. Har skadeståndet sin grund i
ett anställningsförhållande, dvs. betalas skadeståndet
ut som ett resultat av att arbetsgivaren åsidosatt någon
skyldighet som följer av anställningsförhållandet, är
skadeståndet skattepliktig inkomst av tjänst. Det är
den praxis som har utvecklats. Det är alltså inte sär-
skilt riktat mot sexuella trakasserier. Det handlar om
alla typer av skadestånd som har sin grund i anställ-
ningsförhållandet.
Allmänt skadestånd har bedömts som skattefritt i
ett fall av könsdiskriminering enligt jämställdhetsla-
gen. Det bestod av att en kommun anställde en manlig
sökande trots att en kvinnlig sökande hade haft bättre
sakliga förutsättningar för tjänsten. Skälet för skatte-
friheten var då att mottagaren, dvs. kvinnan, saknade
anställning hos den som betalade ut skadeståndet. Det
skadeståndet dömdes ut av domstol.
Det kan i förstone verka som en orimlig princip.
Vi delar ju den upprördhet som finns över alla former
av trakasserier. Men tittar vi närmare på hur vi skulle
göra om vi använde inkomstskattelagstiftningen som
en del i kampen mot trakasserier, skulle vi upptäcka
att det kunde bli ett ganska komplicerat system. Det
blir svåra gränsdragningsproblem i tillämpningen. Det
skulle bli nödvändigt för skattemyndigheten att när-
mare granska vilka slag av skador som skadeståndet
avser att täcka och bedöma om skadeståndets storlek
är rimligt och befogat från skadeståndsrättslig syn-
punkt, vilket ju kan vara en mycket grannlaga uppgift.
Det öppnar möjligheterna för mindre nogräknade
arbetsgivare att använda sig av den här typen av er-
sättningar inte enbart då det handlar om sexuella
trakasserier utan vid många andra typer av brott mot
anställningslagstiftningen.
Det är viktigt att skadestånd som har sin grund i
anställningsförhållanden är skattepliktigt enligt de
riktlinjer som har dragits upp i praxis. Att göra undan-
tag i endast ett fall, som vi delar en upprördhet över,
skapar inget särskilt bra system enligt inkomstskatte-
rättslig princip.
Kampen mot sexuella trakasserier förs på många
fronter. Jag tycker inte att inkomstskattelagstiftningen
är den bästa fronten för att föra den kampen.