Fru talman! Jag ska göra vad jag kan under de här två minuterna för att få Gunnar Andrén att ändra sig. Vi får väl se hur det går med det.
Jag skulle ju inte prata om handelsgödselskatten alls, men jag måste ändå säga att den senaste skatteutredningen om handelsgödselskatten, HOBS-utredningen, inte föreslog att man skulle ta bort handelsgödselskatten. Man tyckte att det fanns en poäng med att den fanns.
Jag är också medveten om att olika varor är olika priskänsliga, men jag håller inte med om att näringsidkare generellt skulle vara okänsliga för hur mycket deras insatsvaror kostar. Tvärtom är näringsidkare kanske i större grad än privatpersoner väldigt noga med att räkna på lönsamheten. Om man är åkare och det kostar si och så mycket att köra den här körningen och om vinsten är så här stor kanske det inte lönar sig om priset är så här högt. Det är samma sak med gödsel. Kostar det jättemycket att lägga ut konstgödsel ser man kanske över om man kan använda stallgödsel i stället eller om man kan använda en annan växtföljd och så in kvävegödslande baljväxter och så vidare. Man ser över vilka möjligheter man har att minska sina kostnader. Det är någonting som näringsidkare gör varje dag. Det är inget undantag när det gäller olika former av punktskatter. De har effekt.
Jag fick egentligen inget mer motiv när det gäller reklamskatten än flera uppräkningar av varför det inte var bra att göra så som vi föreslår. Vi föreslår inte att det bara ska drabba tryckta medier. Vi ser tvärtom att framför allt tryckta medier drabbas i dag, medan till exempel radio, tv och inte minst direktreklam är helt skattebefriade. Andra länder har till exempel skatt på radio- och tv-reklam. Vi har tidigare haft en skatt på direktreklam. Det finns förslag på hur man skulle kunna utforma den på ett bättre sätt. Det skulle ge bättre konkurrensvillkor för tryckta medier jämfört med annat, och jag tror att det skulle vara bra.