Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Allmänna motioner om punktskatter

LENA ASPLUND (M), 2011-03-09 (riksmöte 2010/11).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2010/11:SkU21 Allmänna motioner om punktskatter

Fru talman! Jag yrkar bifall till skatteutskottets förslag i betänkande 21

Allmänna motioner om punktskatter

och avslag på samtliga reservationer. Betänkandet omfattar närmare 40 motioner på punktskatteområdet.

Vad är då punktskatter? På Skatteverkets hemsida definieras punktskatter enligt följande:

"Det finns speciella konsumtionsskatter på särskilt utvalda varor och tjänster. Dessa skatter kallas för punktskatter. De flesta punktskatter, likt andra skatter, ger staten inkomster men har ofta införts av andra skäl. Punktskatterna kan t.ex. användas för att styra konsumtionen i, en för samhället, önskvärd riktning. Exempel på detta är skatten på alkohol, energi och tobak. Dessa tre skatter är också våra äldsta punktskatter."

För styrande skatter, som de flesta punktskatterna är, gäller att de verkligen är styrande - inte kontraproduktiva och uppfattas som enbart fiskala. Det har jag tidigare talat om här i denna talarstol.

Fru talman! Enligt

Skatter i Sverige - Skattestatistisk årsbok 2010

tog staten år 2009 in drygt 121 miljarder i punktskatter. Det är viktigt att dessa skatter träffar rätt och inte ses som enbart fiskala skatter.

En sådan skatt som definitivt träffar fel och som S, MP och V vill återinföra är avfallsförbränningsskatten som definitivt inte har någon styrande verkan.

Avfallsförbränningsskatten syftade till att minska hushållens sopor, i synnerhet hushållssopor innehållande fossilt kol. Tanken var att när kommunerna fick högre kostnader för att hantera soporna skulle kommunerna höja sophanteringsavgiften. Då skulle hushållen slänga mindre sopor innehållande fossilt kol.

I praktiken fungerade det inte, utan avfallsförbränningsskatten blev en skatt på icke-fossilt material. Skatten fördelades över alla kommuninvånare, per capita, utan någon som helst hänsyn tagen till hur det sopsorterades. Det blev vad jag skulle vilja kalla för en enbart fiskal skatt.

Fru talman! En annan skatt som alla fyra oppositionspartierna vill återinföra - dock med lite olika motiveringar - är skatten på handelsgödsel. Den skatten tog riksdagen bort så sent som för ett år sedan eftersom den inte hade någon dokumenterad miljöeffekt.

Skatten på handelsgödsel infördes i Sverige i samband med inträdet i EU och då med motiveringen att bönderna skulle vara med och betala EU-avgiften. När skatten den 1 januari 2010 togs bort var Sverige det enda landet i EU som hade en generell skatt på handelsgödsel.

Skatten på handelsgödsel drabbar svenskt jordbruks konkurrenskraft gentemot det övriga Europa. Varför ha en skatt som inte har någon miljöeffekt utan som i stället blir en straffskatt för Sveriges bönder?

När priset på handelsgödsel år 2008 steg med nästan 60 procent ökade försäljningen av handelsgödsel beroende på att spannmålspriserna ökade. Det kan ses som ett bevis på att priset egentligen inte har någon betydelse. Man köper den handelsgödsel som man behöver. Varför då straffskattebelägga här? Det är en straffskatt på ungefär 300 miljarder på Sveriges bönder som missgynnar deras konkurrensförmåga gentemot resten av EU.

Styrande skatter ska vara styrande och inte enbart fiskala och försämra för svenska företag i deras konkurrens med övriga världen. Att säga att svenska bönder ska sluta med handelsgödsel är samma sak som att säga att vi inte ska ha något jordbruk, speciellt inte i södra Sverige. I norra Sverige kan vi klara oss något bättre, men inte i södra Sverige. Är det vad vi vill ha? Jag tror inte det. Jag tror att vi tycker att det är viktigt med ett levande svenskt jordbruk.

I detta betänkande finns också motionen 2010/11:Sk258, som har debatterats här innan. Den är skriven av två moderata riksdagsledamöter, Ann-Britt Åsebol och Lars Beckman, som har fått delvis bifall. Motionen handlar om att se över skatteskillnaderna mellan diesel miljöklass 1 och Europadiesel, för närvarande i miljöklass 3. I höstbudgeten 2008 minskade regeringen skatten mellan miljöklass 1 och miljöklass 3, så kallat Europadiesel. Regeringen aviserade då att ytterligare borde kunna ske i framtiden om miljökvaliteten förbättrades.

Europadieseln är nu, liksom MK1-dieseln, helt svavelfri. De som vill fortsätta att skattegynna MK1-dieseln hävdar att den fortfarande är miljövänligare då det är högre halter partiklar i Europadieseln. Ja, det är alldeles rätt, men dagens nya dieselbilar och lastbilar har alla partikelfilter.

Jag tycker att vi ska titta på antalet körda mil, speciellt när vi talar om lastbilarna, och inte om antalet fordon, som Transportstyrelsen gör. Den tittar på alla lastbilar som finns, men alla som varit på besök på ett åkeri någon gång vet att det där står en hel hög äldre lastbilar som används ytterst sparsamt. Det är faktiskt så att också kunder ställer krav på våra svenska åkerier. De vill att det ska vara miljövänligt kört och att det ska vara moderna transporter. De gamla häckarna som står där och försämrar statistiken har alltså inte så stor betydelse.

I stället ska man alltså titta på antalet körda mil på vägarna. Det är rätt viktigt. Tittar man på personbilar när det gäller diesel är 85 procent av de körda persondieselbilarna Euro 4-klassade eller bättre. Man räknar med att 70 procent av alla körda mil med lastbilar kommer att vara Euro 4 eller bättre om två år. För Euro 4 och högre har man partikelfilter på lastbilarna. Vi är alltså där nu.

Vi har lämnat lågkonjunkturen bakom oss, och det börjar snurra ordentligt i Sverige. Det betyder att man byter både bilar och lastbilar betydligt snabbare. Det säger branschen också; det är ordentlig snurr på försäljningen nu. En utjämning av skatten mellan dessa båda dieselsorter skulle kunna innebära billigare diesel. Det är viktigt för Sveriges landsbygd och för konkurrensen när det gäller åkerinäringen.

Hans Olsson - nu vaknade han, hej hej - frågade om vi står på regeringens eller vår sida. Jag säger så här: Regeringen och vi i skatteutskottet står på svenska folkets och åkerinäringens sida i denna fråga. Det är nämligen viktigt att den svenska åkerinäringen kan växa sig konkurrenskraftig gentemot andra europeiska åkare. Det är väldigt viktigt i södra Sverige. Detta är positivt för Sverige.

Ur miljösynpunkt är faktiskt Europadiesel drygare än vår MK1-diesel - ungefär 3 procent, vilket gör att man har ett mindre utsläpp av CO2. Därför anser vi att man ska titta över om man skulle kunna utjämna skatteskillnaden mellan miljöklass 1 och 3 under mandatperioden.

Fru talman! Det finns en reservation från Vänsterpartiet, som föreslår höjd skatt på bensin och diesel och som Vänsterpartiets representant Jacob Johnson talat om. Bensinen och dieseln slog dock rekordnivåer i går. Bensinen kostade 14,28, och dieseln nästan lika mycket. Dieseln är nämligen rysligt dyr nu. Då undrar jag, Vänsterpartiet: Har priset någon betydelse, eller är det bara att skatten ska höjas som gäller? Har grundpriset ingen betydelse?

Ni skriver att ni är medvetna om att höjningen kan påverka dem som bor på landsbygden och föreslår därför höjt reseavdrag för dessa samt sänkt fordonsskatt för bussar. Min stilla fundering blir: Har ni vänsterpartister någonsin bott och verkat på landsbygden? Bilen behövs till så mycket mer än att bara åka till och från jobbet. Man ska skjutsa barnen till förskola och skola, till träning och till kamrater. Man ska åka och handla. Det är en del av vardagen när man bor på landet.

Att föreslå sänkt skatt på bussar lär väl inte göra bussturtätheten bättre, speciellt inte i tätorterna i Norrland. Jag bor där uppe. Fråga mina vänner där hur mycket bussar det går! Det är inte speciellt många.

Jacob började också prata om lägre bensinpris vid pumpen. Jag kände: Hur ska man hantera det då? Ska vi ha lägre bensinpris vid pumpen i vissa delar av landet? Vad tror du kommer att ske då, Jacob? Jag tror att du kan räkna ut själv vad som kommer att ske - tankning kommer att forslas någonstans. Det om något är väl inte speciellt miljövänligt. Jag har alltså lite svårt att tro på detta; jag tror att vi ska ha samma.

Sedan får vi inte glömma att det - hör och häpna - även här nere finns de som måste använda bilen för att skjutsa barn till skolan, komma i tid till jobbet och så vidare. Det är alltså inte bara ett glesbygdsproblem, och det är klart att vi måste ha möjlighet att använda vår bil.

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 41

41 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

LENA ASPLUND (M): Allmänna motioner om punktskatter (2011-03-09) — PRESS0