Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till re-
servation 4 under mom. 8, reservation 5 under mom. 9
och reservation 13 under mom. 23.
Folkbildningens roll för delaktighet i kulturliv och
det ekologiska samhällsbygget - ja, så vill jag rubri-
cera det här inlägget.
En av alla de hundratals propositioner som rege-
ringen presenterat för riksdagen under våren tar upp
utveckling av folkrörelser. Bra! Miljöpartiet stöder
målformuleringar om demokrati och om att statsbi-
draget skall bidra till att bredda kulturintresset i sam-
hället.
Vi lyfter också fram att statsbidraget skall leda till
ökad delaktighet i kulturlivet, eget skapande och
kulturupplevelser. Särskild tyngd vill jag lägga vid
folkbildningens roll som kunskapsförmedlare i om-
ställningen av Sverige till ett ekologiskt hållbart land.
Vi lägger också till folkbildningens betydelse för
levandegörande och utveckling av kulturarven.
Herr talman! Miljöpartiet saknar dock sensationer
och framför allt pengar i propositionen. I budgeten för
1999 föreslås 40 miljoner extra att räcka till alla de
nya och fördjupande uppdrag som önskas. I samman-
hanget får vi inte glömma bort att folkbildningen
reellt sett de senaste åren fått vidkännas besparingar
motsvarande en halv miljard kronor. Det erkännande
som i dag ges i betänkandet av svensk folkbildnings
stora betydelse borde rimligen åtföljas av ytterligare
anslag.
Så några ord om lärandets process.
Herr talman! Människor lär sig i en mängd olika
situationer merparten av det lärande som inte är bun-
det till den strikta organisation som utmärker skola
och utbildning. Det äger rum i studiecirklar, folkhög-
skolekurser och i vardagliga aktiviteter, i möten mel-
lan människor. Vi talar om icke-formellt och infor-
mellt lärande.
Skolan är i dag på väg mot en rejäl omprövning,
och erfarenheterna från folkbildningen blir särskilt
intressanta. Helt säkert kan skolan lära något av detta
lärande som äger rum utanför dess väggar. Miljöpar-
tiet saknar en mer grundlig genomlysning av dessa
frågor, dvs. lärandet som äger rum inom folkbildning,
arbetsliv och fritid. Vi anser att kunskaper om dessa
lärandeprocesser är viktiga för bildning på alla nivåer,
för barn i skolan såväl som för studenter på universi-
tetet.
Som ett led i folkbildningens högskolekoppling
kan nämnas nya forskningsområden, där kultur och
miljö är två exempel. Stensunds folkhögskola har med
sitt forskningsprojekt Vattenbruket framgångsrikt
förenat miljöarbete och internationellt engagemang.
Deras forskning väger tungt som förebild i den pågå-
ende utvecklingen.
Sedan vill jag säga några ord om amatörkulturen
och folkbildningen.
Herr talman! Amatörkulturen präglas i dag av stor
vitalitet. Den utgör en bärande del av kulturlivet.
Studieförbundens engagemang och kompetens inom
kulturområdet har tyvärr försvagats de senaste åren.
Amatörkulturernas riksorganisation har här en bety-
delsefull uppgift. De kan hjälpa till att överbrygga
klyftan mellan folkbildning och kultur.
Amatörkultur och eget kulturellt skapande är en
viktig del av kulturlivet. Det betonades i samband
med beslut om de kulturpolitiska målen. Jag anser att
deras organisation behöver få stärkt ekonomisk ställ-
ning och stärkt relation till folkbildningen, så att deras
kunskaper och andra resurser kommer till bredast
möjliga användning.
Jag vill också säga några ord om folkbildningen
och det ekologiskt hållbara samhället.
Herr talman! Folkbildningens roll i arbetet med att
forma ett ekologiskt hållbart samhälle kan inte nog
understrykas. Regeringen har nu tagit bort sitt stöd för
Agenda 21-arbete. Den menar tydligen att det arbetet
skall ingå som en naturlig del i folkrörelsen. Jag me-
nar att utveckling kräver öronmärkta resurser.
Jag vill särskilt betona vikten av att vara öppen för
de nya vägar som utvecklas hela tiden. Det studiear-
bete som sker inom miljörörelser av typ trädkramare
och skogsockupanter passar många gånger inte in i
gängse bidragsformer. Inte heller den i dag mest väx-
ande ungdomsrörelsen - de levande rollspelen - pas-
sar in i de gamla strukturer som ligger till grund för
statlig bidragsgivning. Vi anser att folkbildningen bör
ta sig en större frihet än i dag när det gäller att stödja
nya uttryckssätt.
Sedan vill jag gå över till folkbildningen och kul-
turarven. Det har i många år pågått ett aktivt arbete
med utveckling av nya typer av mötesplatser baserade
på musik och dans från olika kulturer. Brister och
behov har kartlagts, och samarbete har skett mellan
olika studieförbund: Rikskonserter, Kulturrådet, Kul-
tur i hela landet, Dansens hus m.fl.
Det har under arbetets gång klart framgått att ett
vattenhål för folkmusik behövs. Genren behöver en
centralpunkt för sitt utvecklingsarbete och för att
bättre kunna ta till vara de kunskaper och erfarenheter
som vunnits genom åren. Den folkliga musiken och
danskulturen är eftersatt inom folkhögskoleväsendet. I
dag är det endast en folkhögskola som erbjuder en
längre utbildning i folkmusik, och en som erbjuder
längre utbildning i folkdans. Längre utbildning med
musik och dans från invandrarkulturer saknas helt. På
motsvarande vis är utbildningen av ledare och pro-
duktion av studiematerial eftersatt inom studieförbun-
den. Jag vill se en omfördelning och utveckling av
anslaget till de här ändamålen.
Så vill jag gå över till det internationella perspek-
tivet. Regeringen nämner inget om folkbildningens
roll i ett internationellt perspektiv. Den nordiska
folkbildningen framstår för många andra länder som
mycket intressant med stora möjligheter. Biståndspro-
jekt till både syd och öst arrangeras för att lokalt
utveckla folkbildningen. Svensk folkbildning borde
också kunna gå på EU-export. För att utveckla detta
samarbete anser jag att Folkbildningsrådet bör få
resurser till att stödja den här utvecklingen.
Till slut vill jag ta upp detta med statens stöd till
folkbildningen.
Herr talman! Det statliga stödet till folkbildningen
har reellt sett kraftigt minskat de senaste åren. Sam-
hället skall inte överta ansvaret från landsting och
kommun. Men det är viktigt att betona folkbildning-
ens behov av samhällets stöd. Vi vill inte att folk-
bildningen skall tvingas överleva med konsultverk-
samhet eller konferenshotell som grund för sin finan-
siering. Då är den fria folkbildningen hotad.
Vidare skall man se folkhögskolorna som en stor
resurs i arbetet med att integrera olika grupper i sam-
hället. Invandrare och svenskar möts här på lika vill-
kor. Den betydelse som folkhögskolor har för kvinno-
grupper och handikappade kan inte nog understrykas.
"Mångfald" är en bra beskrivning av en svensk folk-
högskola och folkbildning i dag.
Miljöpartiet tror att det behövs en kulturens
Agenda 21. Kulturell tillväxt är ett aktivt vapen i
kampen mot ekonomismen. Kulturarbetare från hela
världen diskuterade just den frågan i samband med
Unescos kulturkonferens i Stockholm när den pågick
för någon månad sedan. Jag hoppas att svenska kul-
turarbetare tillsammans med svensk folkrörelse kom-
mer att ta ett stort ansvar för att vi så småningom skall
nå fram till ett konkret internationellt handlingspro-
gram för kulturens Agenda 21.
Till sist, herr talman, vill jag anföra att Miljöpar-
tiet kommer att stödja den moderata reservation 3
under mom. 7. Vi anser också att det vore bättre om
riksdagen hade att ta ställning till två påsar pengar -
en till studieförbunden och en till folkhögskolan - i
stället för att som i dag helt låta Folkbildningsrådet
avgöra fördelningen.