Fru talman! Att uppmärksamma denna miljöka-
tastrof tror jag är av utomordentligt stor vikt, liksom
att vi ska se många aktörer i arbetet med att uppmärk-
samma den. Då tänker jag förstås på FN-organen,
men också på de olika kommittéer som arbetar inom
frivilligorganisationerna. Jag vill peka på dem som
deltog i konferensen 1998. De bär på ett kunskapsun-
derlag som är oerhört väsentligt när det gäller att
driva opinion, arbeta för frågan och väcka människor
när det gäller denna miljökatastrof.
Vi stöder också, som jag sade i mitt svar till inter-
pellanten, de regionala non-governmental organiza-
tions som finns i området just därför att de också ska
kunna bedriva informationsverksamhet och opinions-
bildning. NGO:er är av stor vikt i arbetet för att göra
problemet synligt.
Men sedan vill jag också peka på det arbete som
faktiskt pågår inom FN-organen. UNDP har ju både
regionala och nationella program i länderna runt
Aralsjön. De regionala programmen inriktar sig
främst på att utforma olika samarbetsstrukturer mel-
lan länderna, men det gäller också olika former av
gemensamma projekt. De nationella programmen
inriktar sig framför allt, kan man säga, på de huma-
nitära behoven. Och här bidrar vi ju också från svensk
sida. Vi är sjätte största bidragsgivare till UNDP. I år
får UNDP 490 miljoner kronor av vår biståndsram,
och det kommer att öka ytterligare under nästa år.
Sedan till den här frågan om vad vi nu konkret vill
gå vidare med. Ja, som jag sade har Sida gjort den här
resan för att informera sig om läget och se till effek-
terna av de hittills utförda insatserna. Här handlar det
dels om att fortsätta stödja de projekt som vi redan
arbetar med, dels också om att initiera nya projekt.
Det får naturligtvis ske i en process mellan Sida och
mottagarlandet för att se vad det är man behöver och
vilka projekt och program som är mest angelägna för
mottagarlandet.
Det är några exempel på vad vi gör. Det är också
exempel på att många olika aktörer behöver delta just
för att öka uppmärksamheten på denna stora miljö-
katastrof.