Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att Börje Vestlund lyfter fram att detta inte bara handlar om hbt-frågor. Det är många par - både sådana som inte kan få barn och en del som kan få barn men som väljer detta av andra skäl - som skaffar barn på detta sätt.
Det kompliceras ytterligare av att man kan donera ägg och sätta in ett ägg som inte är moderns. Man kan använda den stora industri som finns i Indien, men detta finns ju också i USA, som du säger. Ofta är det kvinnor som inte har så gott ställt som får ett tillskott som de kan leva på när de ställer upp som surrogatmödrar där.
Jag tror att frågan måste lyftas fram på flera plan. Det är ingen lösning att säga att vi inte gör någonting. Vi måste titta på detta att barn finns. Vi måste titta på vad som händer internationellt nu när handeln finns. EU har tagit upp frågan, och vi måste gå vidare med den.
Men det vi har svårt att ställa upp på är att man säger att det är en förutsättningslös utredning när man öppnar för ett icke-kommersiellt surrogatmoderskap. Man kan ju säga att man inte heller har sagt nej till ett kommersiellt sådant, även om det är få i Sverige som driver den linjen. Men den drivs, och vi har sagt att på denna premiss kan inte vi ställa upp.
Men det finns frågor som man måste titta på och på något sätt ta ställning till, lyfta fram och reglera. Och det är ingen lösning att säga att vi inte säger någonting; det kan jag instämma i och hålla med dig om.
Vår utgångspunkt är i mycket kvinnors rätt till sin kropp och reproduktion och att detta inte ska utnyttjas. Kvinnan och det barn som föds ska inte vara något som kan bli en behållare och vara till för andras önskan att få barn. Vi vill inte använda kvinnors kroppar på det sättet.