Fru talman! När det kommer till skogen, skogspolitiken och brukandet av skog är det skogsägaren som är i fokus för Moderaterna. Äganderätten, brukanderätten och egendomsskyddet är de viktigaste delarna för skogen i Sverige. Vi tror på skogsägarna. Vi tror på att skogsägarna faktiskt kan leverera det som vi tog beslut om i 1993 års skogsvårdslag, som innebar mer frihet under ansvar.
Vi har sedan dess skördat ungefär 1 miljon fler kubikmeter om året, vilket innebär att vi har fått en ökad produktivitet. Samtidigt har ett antal biologiska värden gått åt rätt håll. Det är inte snack om att det finns saker att göra i jobbet med biologisk mångfald och så vidare, men skogsägarna har gång på gång visat att de kan förena produktion med biologiska värden. Det är det som är grunden för Moderaterna när det kommer till skogspolitiken.
När man i och med januariavtalet bestämde sig för att göra en äganderätts- eller skogsutredning, som faktiskt blev en naturvårdsutredning i slutänden, var jag precis som näringen försiktigt positiv. Men, fru talman, det blev tyvärr en tummetott.
Det finns fantastiskt mycket fina ord och texter i propositionen, men det finns inga skarpa förslag. Detta är mer eller mindre en skrivelse - en skrivelse som innebär att Centerpartiet och Miljöpartiet får förlita sig till att en socialdemokratisk regering ska leva upp till det här från april månad fram till valet i september. Det är ganska mycket att hinna leva upp till.
Jag har förstått Centerns ingång här - absolut. Men om man sätter sig ned och förhandlar om äganderätt och skog tillsammans med Miljöpartiet vinner man aldrig, om man tänker på skogsägarens bästa. Det är tråkigt.
Det allmänna ägandet och äganderätten är under starkt hot trots att vi har den skogsvårdslag vi har och trots att vi har den regeringsform vi har. På något sätt har det blivit så att miljöbalken alltid trumfar skogsvårdslagen, egendomsskyddet, skogsbruket och markanvändningen. Det är olyckligt, för det gör att skogsägarna även efter att den här produkten är levererad blir kvar i samma osäkerhet som de var i tidigare. Det finns ju inga svar här, utan det finns bara en god vilja och goda ord.
Jag sa tidigare att det känns som att slutprodukten är mer av en naturvårdsprodukt än en skogsutredning eller en skrivelse om förstärkt äganderätt. Och det är de facto så. Det talas i propositionen mest om hur vi ska skydda mer mark.
Moderaterna har varit tydliga med att vi inte tycker att vi ska skydda mer mark. Procentuellt behöver vi inte öka andelen skyddad mark eller mark som är tagen ur produktion, för vi klarar det ändå. Om vi ökar pengarna till att hantera de höga naturvärdena i det som redan är taget ur produktion klarar vi också att hantera det som vi ska enligt internationella och svenska mål.
Man talar mycket om frivillighet i propositionen. Och frivillighet är bra. När man talar om eventuella skydd och annat tycker jag att det alltid ska vara en dialog mellan markägaren och myndigheten. Det ska vara en frivillighet i sista änden som leder till beslutet, och det ska alltid vara ersättning - alltid. Skogsägaren ska inte behöva gå till en domstol för att få ersättning när han inte får bedriva sitt skogsbruk på den mark han äger.
Det blir snarare så i den produkt vi har framför oss att frivillighet är något man bara talar om. Det handlar om frivillighet att utdöma, ibland. Men det är när staten bestämmer att det är frivilligt; då blir det frivilligt. Det står till och med i texten "när så är befogat", vilket innebär att vi återigen lämnar tolkningsutrymme till våra myndigheter. Det är det som är det stora problemet med propositionen. Vi säger en massa goda, snälla och bra ord, men de kommer bara att leda till nya myndighetsuppdrag och nya utredningar.
Det finns inga skarpa förslag i propositionen, utom de som rör just Sveaskog och att avsätta lite mark från Sveaskog för att ha till skogsägare som inte längre får bedriva skogsbruk på sin mark. Och det är väl bra att sälja mark från Sveaskog till privata skogsägare. Det tycker vi också, och det skulle vi vilja göra i mycket större skala.
Vi vill att fler svenska medborgare ska få bli skogsägare - fler människor än i dag. Fler människor borde få uppleva känslan av att gå ut i sin egen skog, känna den frid som infinner sig och få känslan det innebär att få bestämma hur man ska bruka skogen över långa omloppstider, producera för omställningen och skapa höga naturvärden utan att en klåfingrig offentlig sektor kommer och säger: Stopp och belägg, nu bestämmer vi! Därför vill Moderaterna sälja en större del av Sveaskog.
Det finns andra förslag som man talar om i propositionen, till exempel vad gäller nyckelbiotoperna. Moderaterna och Kristdemokraterna såg till att den inventeringen försvann redan hösten 2018, när vår budget vann. Sedan har den varit tillbaka och dansat lite i något mellanspel, och nu talar man om att ta bort den igen. Det är bra.
Vi tycker däremot att man på något sätt ska sekretessbelägga registret också. Det borde bara vara tillgängligt för skogsägaren och Skogsstyrelsen i och med att det gång på gång har bevisats att skogsägarna inte har fått ett rättssäkert bemötande i processen vad gäller nyckelbiotoper. Därför borde registret alltså finnas tillgängligt för skogsägare och Skogsstyrelsen.
Fru talman! Vi talar ofta om hur vi rapporterar skyddad natur till EU från Sverige, och vi har ett flertal gånger konstaterat att vi inte gör det på något särskilt fördelaktigt sätt för svensk skog.
Därför är det bra att det nu finns ett nytt tillkännagivande om hur rapporteringen till EU ska gå till. Vi måste sluta med den form av självskadebeteende som har pågått under en längre tid, där vi säger att vi är sämre än vad vi de facto är. I själva verket är ju Sverige bland de absolut bästa när det kommer till skydd av natur.
Fru talman! Den slutprodukt som vi har framför oss nu skulle ha kunnat vara någonting mycket mer. Det som Centern såg som en av sina stora vinster i januariavtalet hade nog kunnat bli en väldigt stor vinst om de hade valt att förhandla med moderater, kristdemokrater med flera. Nu blev det inte så.
Min tanke är att det, om vi får ett regeringsskifte till hösten, inte är otroligt att vi får börja om med skogsfrågorna en gång till för att komma rätt. Då kan vi hitta förslag som faktiskt stärker äganderätten, för de saknas här. Tyvärr, fru talman, saknas de förslagen. Vi får bara mer av det vi har haft förut: det som vi kan kalla för skogssocialism.
(Applåder)