Fru talman! Jo, det finns en jättestor potential i just substitutionen, och det finns en jättestor potential i att använda restprodukter från skogsindustrin och jordbruket. Men om vi lägger alla ägg i samma korg och säger att det är biodrivmedel som ska få oss att nå vårt klimatmål till 2030 kommer vi att behöva enorma mängder biodrivmedel.
Jag nämnde siffran från Energimyndigheten på 40 terawattimmar. Det är dubbelt så mycket som det biodrivmedel vi använder i dag, och nästan allt är importerat. Jag kan inte se att vi kan producera sådana enorma mängder med mindre än att vi måste hugga ned mer skog än i dag för att försörja den här produktionen med den bioråvara som behövs. Jag noterar att Helander säger en ännu större siffra, 59 terawattimmar.
I ett normalt skogsbruk röjer och gallrar du, som Helander var inne på. Självklart är det så. Det finns jättemycket som man kan ta där. Men i ett konventionellt trakthyggesbruk där du hugger ned hela skogen och lämnar en bar yta under sju åtta eller kanske upp till tio år, som Helander är inne på, avger den ytan växthusgaser i stället för att binda dem som skogen gjorde tidigare. Det är ett stort problem ur ett klimatperspektiv, och tack och lov har allt fler forskare nu fått upp ögonen för det.
Jag tror att det går att hitta en balans i detta, men då måste vi ha varsammare och bättre bruksmetoder, och vi kan inte förvänta oss att kanske kunna ligga på de volymer som vi ligger på i dag, för det är extremt höga avverkningsvolymer i dag.