Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

(forts. från 11 §) Folkrätt (forts. UU11)

LOTTA N HEDSTRÖM (mp) replik, 2004-05-05 (riksmöte 2003/04).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2003/04:UU11 Folkrätt

Herr talman! Jag kommer inte att hinna svara på alla frågorna på den här korta stunden.

Vad det gäller tilläggsprotokollet till konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter säger jag: Ja, de är likvärdiga. Det är inte någon privat åsikt som jag eller Miljöpartiet hyser, utan det menar folkrättsexperter. De sex stora konventionerna och de här grupperingarna av rättigheter ska vara ömsesidigt understödjande och likvärdiga. Det är så som man lär ut, och det är så det ska vara. Den diskussionen hade vi i samband med MR-betänkandet. Det är vår ståndpunkt, och vi delar den med väldigt många andra. I dagens läge är det obsolet att gradera dem. Så tyvärr: Mitt svar är inte bejakande till din ståndpunkt. Jag tycker att de är likvärdiga.

Jag tycker att det skulle vara ett oerhört kraftfullt och bra instrument att faktiskt ha ett tilläggsprotokoll så att vanliga människor och grupper kan hävda sin rätt. I dag har staterna ett övertag på det här området. Det är kanske inte minst viktigt i utvecklingsländer som har korrupta regimer.

Sedan var det den mycket viktiga frågan om militära metoder. Det vi har sett under senare år är att det finns en reflexmässighet. Det är någon sorts teknologiskt imperativ, som det brukar kallas i andra sammanhang, nämligen att finns prylarna så använder man dem.

Vi menar att i terrorismbekämpningen är de militära metoderna naturligtvis de som man använder sist. Först börjar man med diplomatiska, politiska påtryckningar. Möjligheterna till smarta, riktade sanktioner är i dag mycket bättre utarbetade än de kanske var under den tid när Iraksanktionerna var i full svang. Visar det sig att man inte över huvud taget kommer till rätta med terrorister kan man överväga militära medel, men då måste de vara oerhört väl mandaterade. Det är ju mandatet som är den kritiska frågan.

När det sedan gäller vem som bär upp mandatet kan det vara Nato, och det kan vara andra styrkor. Men man sätter inte i gång med alla till buds stående medel första dagen och pangar och bombar var än man behagar, ibland med dolda motiv.

Debatten

Hämtad sida: 16

16 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

LOTTA N HEDSTRÖM (mp) replik: (forts. från 11 §) Folkrätt (forts. UU11) (2004-05-05) — PRESS0