Fru talman! Först vill jag säga att det är bra att det
blir en ny remissomgång i fråga om en ny vattendom.
Det finns mycket att lära av det inträffade. Ett område
som vi inte alls har varit inne på men som jag har
tänkt på är faktiskt utbildningen av tekniker och in-
genjörer. Jag undrar om det inte måste till mycket mer
av miljökunskap och etik, mer av ekohumanism i
utbildningen på detta område, så att man inte tänker i
bara siffror, kubikmetrar och linjer utan att man tän-
ker i det rimliga för natur, människor och miljö. Detta
får vi återkomma till för att förbättra den utbildning-
en.
Jag tycker också att det känns viktigt att avsluta
med något positivt. Jag besökte i går tunnelprojektet.
Jag var vid påslaget där man nu har samlat det giftiga
vattnet i botten för att vänta på att kunna rena det. Jag
tittade också på den försöksverksamhet med rening
som nu sker, den s.k. ozonreningen. Den verkar fak-
tiskt klara av att rena vattnet mycket snabbt i för-
söksanläggningen. Därför delar jag den förhoppning
som nu finns på plats att detta skall kunna användas i
något storskaligt projekt. Det skulle faktiskt kunna
innebära att man väldigt snabbt kan rena det vatten
som har blivit förgiftat.
Allra sist vill jag säga att det gläder mig att mil-
jöministern och jag är överens om att vi skall hjälpas
åt för att få bort den oro som inte är befogad. Jag
hoppas att miljöministern upprepar detta i samband
med torsdagens debatt och jag ser gärna att hon visar
den karta som jag har överlämnat.