Fru talman! Roland Larsson har frågat mig om jag
är beredd att verka för att stärka presstödets roll för
demokrati och mångfald och i framtiden förstärka
stödet till de ekonomiskt svaga andrahandstidningar-
na.
Jag instämmer i den analys som görs i interpella-
tionen. Medierna har fått en allt viktigare roll i sam-
hällsutvecklingen, och på medieområdet sker stora
förändringar. Inte minst gäller det utvecklingen av
distributionsvägar och mediernas internationalisering.
En stor del av förändringarna drivs på av teknikut-
vecklingen, och gränserna mellan olika medier blir
alltmer otydliga, vilket även gäller på pressens områ-
de. Ägarkoncentrationen på medieområdet har samti-
digt accelererat.
De främsta målen för statens insatser på massme-
dieområdet, som sammanfattas av regeringen i bud-
getpropositionen för 1998 (prop. 1997/98:1), är att
stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter, garan-
tera massmediernas oberoende samt säkerställa till-
gängligheten till massmedierna. Mediepolitik är där-
med ett komplext område, och statens insatser bör ses
i ett helhetsperspektiv.
Mångfalden inom dagspressen är enligt min me-
ning en av de viktigaste mediepolitiska frågorna.
Dagstidningarna svarar fortfarande för en stor del av
nyhetsförmedling, debatt och opinionsbildning, och
det är en viktig uppgift att motverka att fler tidningar
tystnar eller når allt färre läsare. Det främsta syftet
med statens direkta insatser för pressen genom press-
stödet är att värna mångfalden på dagstidningsmark-
naden. Det är därför alarmerande att situationen på
dagstidningsmarknaden i dag är ett hot mot mångfal-
den, bl.a. genom att många tidningar med driftstöd
har drabbats hårt av upplageminskningar.
Det tillfälliga driftstöd som regeringen föreslog i
tilläggsbudgeten i september 1997 och som riksdagen
beslutat om (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU11
Tilläggsbudget 2, rskr. 1997/98:45) var en nödvändig
åtgärd i linje med de slutsatser som dras i interpella-
tionen. Det tillfälliga driftstödet är ett bidrag till att
lösa de akuta ekonomiska problem som många tid-
ningar med allmänt driftstöd har, och det fördelas för
åren 1997 och 1998.
Jag vill dessutom påminna om riksdagens tillkän-
nagivande (1997/98:KU1, rskr. 1997/98:94) om änd-
ring av presstödsförordningen (1990:524, omtryckt
1996:1607) till förmån för en- och tvådagarstidningar
med driftstöd. Beredning av dessa frågor pågår för
närvarande inom Kulturdepartementet.
I detta sammanhang vill jag också nämna det be-
slut som regeringen fattade den 13 november 1997,
vilket tydligt markerar vilken inriktning som bör gälla
för statens politik på medieområdet i syfte att stärka
just mångfalden.
Satsningen innebär bl.a. att public service-
företagen inom radio och television under perioden
1998-2001 får ett tillskott på sammanlagt 507,5 mil-
joner kronor utöver de 100 miljoner kronor för år
1998 som riksdagen tidigare beslutat om. Detta ger
programföretagen möjlighet att utveckla program-
verksamheten och att utnyttja nya distributionsformer.
Regeringen fattade samtidigt vissa andra beslut för
att utbyggnaden av den marksända digitala televisio-
nen skall kunna inledas. Regeringen beslutade också
att tillsätta en kommitté med uppgift att lägga fram
förslag till lagstiftning för att värna mångfalden och
motverka skadlig ägar- och maktkoncentration på
mediemarknaden. Kommittén skall redovisa sitt för-
slag senast den 1 december 1998.
Jag följer utvecklingen inom dagspressen mycket
noga och vill också understryka att presstödets bety-
delse för demokrati och mångfald kommer att bestå
under överskådlig tid. För att detta skall vara möjligt
är det viktigt att värna omfattningen av och förtroen-
det för dagens stöd. Jag anser dock också att man för
att förstå presstödets betydelse i dag och i framtiden
måste se stödet i ett större sammanhang av teknisk
utveckling, medieägande och medievanor. De medie-
politiska åtgärder som kommer att bli nödvändiga för
att bevara mångfalden och den reella yttrandefriheten
kommer därför med all sannolikhet att kräva en rad
insatser utöver presstödet.