Herr talman! När vi diskuterar en så viktig prin-
cipfråga som syftet med bilavgifter måste vi komma
ihåg det grundläggande riksdagsbeslutet från 1988.
Vi i Folkpartiet brukar framhålla att besluten
måste bygga på samhällsekonomiska beräkningar, för
annars tar vi för liten hänsyn till miljöskador och
trafikolyckor. Därför vill jag kommentera kommuni-
kationsministerns interpellationssvar.
Kommunikationsministern talar om principen om
trafikens kostnadsansvar, om att varje transport skall
belastas med de kostnader som den förorsakar samhäl-
let. Detta är bra. Sedan får vi här veta att det skall
tillsättas en kommitté som skall studera i vilken grad
införandet av principen har lett till miljöanpassning.
Jag skulle vilja säga att det är ganska uppenbart att
den här principen ännu inte tillräckligt har införts.
Därför har det nog inte lett till en rimlig miljöanpass-
ning. Vi har inte fått den trafikstruktur som vi skulle
ha, om 1988 års trafikpolitiska principer hade genom-
förts.
Redan i samband med riksdagsdebatterna om 1988
års principer markerade Folkpartiet att föreslagna
konkreta åtgärder som då fanns med inte var tillräck-
liga för att förverkliga principerna.
Kommunikationsministern säger också att det är
först i andra hand som hänsyn kan tas till möjligheten
att använda bilavgifterna som ett miljöpolitiskt styr-
medel. Detta beklagar jag nog. Jag tycker att de hade
varit ett sätt att genomföra 1988 års trafikpolitik.
Då vi är inne på miljöområdet måste jag konstate-
ra att det gläder mig att kommunikationsministern
hänvisar till miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken.
Det visar att det är viktigt att vi snart får en miljöbalk.
Jag utgår från att den socialdemokratiska regeringen
gör vad den kan för att en miljöbalk kommer så snart
som möjligt. Den borgerliga regeringen lade ju fram
ett förslag till miljöbalk före valet som Socialdemo-
kraterna, dess värre, drog tillbaka. Därigenom har
detta viktiga miljöarbete försenats.
Dennispaketet menar jag har varit alltför mycket
av ett förhandlingsresultat och bygger alltför litet på
trafikpolitiska principer och samhällsekonomiska
kalkyler. Ett bättre beslutsunderlag skulle behövas.
Det har rått tveksamhet om bilavgifternas syfte är
att finansiera vägbyggen eller skapa bättre miljö i
staden. Jag vill i första hand se bilavgiften som en
miljöavgift. Den får gärna ge ett överskott som kan
finansiera investeringar, men finansieringen bör inte
vara det primära syftet. Med en rimlig miljöavgift och
bättre kollektivtrafik med lägre biljettpriser skulle
biltrafiken kanske minska så att de oerhört kostsamma
väginvesteringarna inte skulle behövas.
För att driva utvecklingen framåt vill jag fråga
kommunikationsministern om hon är beredd att i olika
sammanhang införa principen om trafikens kostnads-
ansvar, bl.a. för att undvika felinvesteringar. Särskilt
borde därför miljöavgifter snarast möjligt införas på
biltrafiken i storstäderna, så att man därefter kan få
bättre möjligheter att riktigt bedöma behovet av
väginvesteringar.
Är kommunikationsministern beredd att verka för
att miljötullar införs?