Fru talman! Miljöpartiet har inte några särskilda yttranden eller reservationer i betänkandet, vilket vi troligen hade haft om vi hade haft den möjligheten, men det beror ju på att vi inte har någon ordinarie ledamot i utskottet.
Rätten att ingå äktenskap är en mänsklig rättighet. Det kan man se i artikel 12 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Då är det ganska självklart att vissa människor inte ska undantas på grund av sexuell läggning. Från Miljöpartiets sida tycker vi att det är bra att det nu äntligen tillsatts en utredning om en könsneutral äktenskapslag. Vårt parti har redan tagit ställning, också på partikongresser, för flera år sedan.
Sedan går jag över till den fråga som har debatterats ganska mycket av tidigare talare. Jag tycker att det borde ha varit en parlamentarisk utredning, men nu är det viktiga att utredningen kommer fram med resultat. Formerna för utredningens tillsättande får tas upp i KU.
Många av de motionsyrkanden som betänkandet behandlar kommer upp i den här utredningen, men låt mig ändå peka på några av Miljöpartiets ställningstaganden.
För Miljöpartiet är den enda skillnaden mellan homosexuella och heterosexuella att homosexuella föredrar en person av samma kön. Det är samma form av kärlek, vänskap, respekt, omsorg, lojalitet och ömhet i ett sådant förhållande som när det gäller heterosexuella. Att i lagstiftningen ha äktenskap och registrerat partnerskap är en diskriminerande skillnad, och det är det vi vill få bort, förhoppningsvis ganska snart.
Som ett led i strävan att nå en icke-diskriminerande lagstiftning är det i dag fullt berättigat att kräva en äktenskapslag som gäller lika för alla, oavsett sexuell läggning och könstillhörighet. Partnerskapslagen var ett historiskt viktigt stort steg i arbetet, men fyller i dag inte samma funktion. Den blir i stället en tydlig fingervisning om hur lagstiftningen skiljer på heterosexuella och homosexuella. Partnerskap ses ju alltjämt som ett andra klassens äktenskap, och så ska det inte vara. Miljöpartiet anser att det inte finns några sakliga motiv längre att behålla nuvarande ordning. Partnerskapslagen bör därför avskaffas, och i stället bör en könsneutral äktenskapslag införas.
Människor med samma kön får i dag inte manifestera sin kärlek eller ge varandra ett löfte med åtföljande rättsligt skydd som andra i lika stor utsträckning. Svenska kyrkan viger inte homosexuella på samma sätt som heterosexuella. Detta system är förlegat. Staten och kyrkan är numera skilda från varandra, och det är dags att ta konsekvenserna av detta fullt ut. Att införa lagar mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet är bara meningsfullt till en viss gräns om man samtidigt har kvar system som är institutionellt eller strukturellt diskriminerande, och det menar vi att dagens system är.
Barn som växer upp i stabila relationer, talar Kristdemokraterna om. De stabila relationerna finns oavsett föräldrarnas sexuella läggning. Varför lyfter kd upp stabila relationer i detta sammanhang när det handlar om könsneutralt äktenskap? Alla barn har lika värde, oavsett vilken familjeform de lever i!
Miljöpartiet vill införa ett system med borgerlig vigsel: Två människor som vill vigas ska få samma civilrättsliga vigsel oavsett kön. Svenska kyrkans och andra samfunds vigselförrättande ska inte ha civilrättslig följd. Om enskilda trots allt vill ha en särskild ceremoni i samfund ska de naturligtvis få det, men det är deras ensak. Det ska inte hänga ihop med skapandet av ett civilstånd.
Både 2003 och 2004 har majoriteten i utskottet avslagit motioner men håller med om att det finns anledning att överväga frågan om huruvida samäganderätt borde kunna upplösas i en bodelning. Jag delar synen på att det behövs en översyn av samäganderättslagstiftningen. Det står också i betänkandet att det ska göras. Men vad har hänt, trots regeringens positiva uttalande? Jag ger en sista chans, men har det inte hänt något nästa år blir det en skarp votering. Det gäller även frågan om tidsfrist för bodelning. Det är mycket viktigt att när man väl har bestämt sig så ska inte den ena parten kunna obstruera.
Jag stöder även det Vänsterpartiet och Centern fört fram i reservation om att det alltid ska göras en uppdelning av lån som tagits för gemensamt bruk och att personligt betalningsansvar ska gälla för den make eller sambo som utnyttjar en gemensam kredit efter att äktenskapsskillnad har registrerats. Jag yrkar alltså bifall till reservation 8. Det är bra att Marianne nu öppnar för gehör för dessa synpunkter, för det är en viktig fråga. Många kommer till skada på grund av att man inte har haft möjlighet att bestämma att dela på dessa lån. Det är inte rimligt att vi i dagens Sverige ska ha ett system som värnar om de patriarkala strukturerna.
Vidare anser jag att de socialt konstruerade könsrollerna hämmar både kvinnors och mäns möjligheter att forma sina liv. För att förändra detta anser jag att det krävs en ständigt pågående fri diskussion, inte minst här i riksdagen, och ett medvetandegörande om könsrollerna i skolan, familjen och samhället i stort. Kvinnor och män bemöts olika utifrån konstlade krav och förväntningar på sig själva och på varandra, bland annat på grund av stereotypa uppfattningar om könen. Detta försvårar för människor att utvecklas som fria individer. Den ojämställdhet vi ser i samhället i dag, där mannen är strukturellt överordnad kvinnan, beror bland annat på konstruerade könsnormer. Jämställdhet är när alla människor, oavsett kön, är fria att göra sina livsval utan att begränsas av könsnormerna. Det krävs radikala förändringar i samhället och ökad acceptans för människor som utan att skada andra väljer att bryta mot normer och konventioner.
Därutöver anser jag att sexifieringen i medier och reklam måste stoppas. Det tror jag vi alla kan vara överens om i den här kammaren. Det schabloniserade skönhetsideal för kvinnor och män som förmedlas via medierna och modeindustrin behöver ifrågasättas och diskuteras. Det kan göras dels genom konsumentmakt och upplysning, dels genom att ge granskning av reklam och medier hårda och klara direktiv.