Fru talman! Jag vill tacka miljöministern för svaret
på min interpellation om påverkan på miljön då
timmertransporter flyttas över till väg ifrån
järnväg. Miljöministerns redogörelse om
uppkomna nya kunskaper om att det är omöjligt att
uppnå målet att kväveoxidutsläppet skall minskas
med 30 % mellan åren 1980 och 1995 är för mig inte
ett argument för att bara se på vad som nu sker i
Dalarna. Där flyttas trots allt tunga
virkestransporter genom uppgörelser mellan SJ och
Trätåg från järnvägen ut på vägnätet, vilket medför
stora olägenheter för den totala trafikmiljön och
leder till ökade utsläpp. I Dalarna sker detta främst
i Malung och i Mora--Älvdalen-området. Vägnätet
är inte dimensionerat för att ta emot den uppkomna
trafikökningen av tungt gods. Bärigheten är för
dålig. Inga pengar har anvisats för att åtgärda detta,
när trafiken nu överförs.
Det kan väl inte vara miljöministerns uppfattning
att på grund av att man nu inte kan uppnå
miljöminskningsmålen fram till år 1995 skall man
stimulera flyttandet av gods från järnväg till väg.
Jag kan ge exempel på att det kanske är ännu värre
än vad man kan se av den uppgörelse som finns
mellan SJ och Trätåg AB. Timmertransporterna
från Mora och söderut dras av dieselbok trots att
banan är elektrifierad. Det måste till en
miljöstyrning på något sätt. Förutom att man
behåller virkestransporterna på järnväg skall man
också använda eldriften där det är möjligt. Enligt
uppgift är den elkraft som SJ använder i Dalarna till
drygt 90 % framställd genom vattenkraft.
Jag skulle vilja att miljöministern litet ytterligare
utvecklar sina tankar kring detta som jag nu har
sagt. Jag vill ändock påstå att med ett sådant här
förfarande styr man på något konstigt sätt ut
transporter på ett vägnät som genererar ännu större
koldioxidutsläpp. Miljöministern pekar på att det
är en ökning med endast 0,1 % och att det skulle
vara försvaret för att man skulle öka möjligheten
till ännu högre nivåer av koldioxidutsläpp. Det vill
jag inte acceptera.