Herr talman! Jag kan börja med den sista frågan. Den kan jag faktiskt inte svara på. Jag har inte någon klar position om vad vi tycker i just den frågan.
Fråga två rörde euron, huruvida vi kommer att ansluta oss till euron under denna mandatperiod. En framtida svensk valutaunion vet vi alla föregås av en folkomröstning, och tidpunkten för den beslutas i riksdagen. I regeringen har vi inte kommit överens om något konkret datum för en kommande folkomröstning.
På samma sätt som ditt parti, tillsammans med något annat parti i riksdagen, kanske är det tydligast när det gäller att vara mot euron är mitt parti, Folkpartiet, det mest positiva partiet. Det har vi fortsatt att vara.
Också där tycker jag att det kan vara av vikt, som min partikamrat Fredrik Malm nämnde, att vi måste se på ett scenario för hur vår del av Europa kommer att se ut de närmaste åren. Det är mycket möjligt att samtliga länder kring Östersjön om tio år i praktiken har euron som valuta. Det blir ett utanförskap som kommer att kosta mycket mer.
Jag kan citera den estländska finansministern den 1 januari, när de fick euron som valuta. Han sade: När det blåser och stormar på havet är det bättre att sitta i båten än att vara utanför. Det tycker jag är ett viktigt argument för att se hur vi faktiskt påverkas, oavsett om vi har euron som valuta eller inte.
Det är också viktigt att betona att många länder i Europa har haft en finansiell kris de senaste åren. Grekland är ett av de länder som har euron som valuta. Men det finns länder som inte har euron som valuta, som Storbritannien, Lettland och Ungern, som också har haft stora finansiella problem. Det gäller också ett kommande medlemsland som Island. Vi bör betona att det även där finns en dimension. Det handlar mer om att länder har vanskött sin ekonomi och dribblat med statistik, som i Greklands fall, än att de har euron som valuta.
Jag får återkomma till din första fråga i min nästa replik, eftersom tiden är slut nu.